Socialstyrelsen väljer bort patienters möjlighet att få gå i psykoterapi. I stället väljer de att prioritera psykofarmaka, ECT (elchockbehandling) och magnetbehandling i sina nya riktlinjer för ångest och depression.
Socialstyrelsens nya riktlinjer för vård vid depression och ångest har kommit ut på remiss och det ger anledning att agera mot förslaget som är starkt oroande. Vården ska nu begränsas främst till ett ensidigt biologiskt perspektiv med en ökad satsning på psykofarmaka och ECT även för barn och ungdomar.
Behandling med ECT har enligt Socialstyrelsens egen statistik fördubblats sedan början av 2000-talet. Från 18 000 behandlingar per år till 40 000. Och nu tar Socialstyrelsen det ytterligare ett steg längre genom att prioritera det i behandlingen av unga.
Vilken förälder vill att ens tonåring som lider av svår depression ska behandlas med ECT som första behandlingsval? En behandlingsform som är kontroversiell även för vuxna och där man vet att behandlingen kan innebära svåra minnesproblem och andra skador. Det finns heller ingen forskning som visar hur unga påverkas av ECT, bara klinisk erfarenhet, vilket framgår i förslaget.
Sverige högst konsumtion av antidepressiv medicin
Utskrivningen av antipsykotisk medicin har i Sverige under 2010 – 2015 ökat med 67 % till barn (12 % generellt), lugnande medicin med 84 % till barn (11 % generellt) antidepressiv medicin med 100 % till barn (21 % generellt) enligt statistik från Socialstyrelsen. Den årliga kostnaden för psykofarmaka i Sverige ligger i dag på cirka 2,4 miljarder kronor.
Enligt OECD har Sverige i dag en av världens högsta konsumtion av antidepressiv medicin: ca 10 % av befolkningen. Det är ca 60 % mer än i Tyskland och ca 40 % mer än i Norge och en fördubbling på 10 år.
Ta lärdom av Finland och Tyskland
Vi borde lära av länder som Tyskland och Finland som har valt en annan väg i arbetet med den psykiska ohälsan och därmed har fått en helt annan utveckling än den vi ser i Sverige. De har lagt stor kraft på att användningen av psykofarmaka ska minska och lyckats med det. De har också lägre sjukskrivningstal än Sverige. Här finns en god tillgång på psykoterapi som är en del av förklaringen till att hälsoläget är bättre där. I Finland minskade sjukskrivningarna med 30 % när man införde FPA psykoterapi (psykoterapi finansierad av Finska försäkringskassan) som ett komplement till psykiatri och primärvård. En psykoterapireform som i dag är lagstadgad och som ger möjlighet till längre terapier vid behov. Även i Tyskland finns god tillgång på psykoterapi för landets medborgare som ett komplement till psykiatri och primärvård. Här finns också möjlighet till längre terapier.
Men i Sverige väljer man att gå i motsatt riktning och helt ta bort möjligheten till psykoterapi, förutom korta insatser av manualbaserad KBT. Det betyder att i Sverige kommer bara den som har god ekonomi att kunna välja psykoterapi eftersom man som patient då får betala vården själv samtidigt som den som inte har råd hänvisas i högre grad till korta insatser, medicin och ECT.
Psykoterapi i offentlig vård försvinner
De nya riktlinjerna kan innebära att huvuddelen av den samtalsbehandling/
psykoterapi som finns i dag inom offentlig vård kommer att försvinna. Psykodynamisk psykoterapi, familjeterapi och andra utprövade former av psykoterapi saknas i riktlinjerna och har därmed fullkomligt marginaliserats. Detta trots att forskning visar att 75 % av patienterna med psykisk ohälsa föredrar psykoterapi framför psykofarmaka. Det är anmärkningsvärt då evidens för en rad olika terapiformer är väl etablerad i dag och det visar att en bredd av olika behandlingsmetoder sammantaget ger bäst effekt.
Texten är hämtad från gemensam skrivelse från Psykoterapi Centrum, St Lukas, RSMH, Ångessyndromsällskapet, Analytiska föreningen, Föreningen relationell psykoterapi, Familjeterapiföreningen, Psykoterapistiftelsen till Socialstyrelsen och Socialministern.