lotta

lotta

Sluta med antidepressiva – svårare än man tror

Att sluta med antidepressiva läkemedel kan ge allvarliga biverkningar. Både patienter och läkare är för dåligt insatta i vad som händer. Så kallade utsättningssymtom kan felaktigt tolkas som att sjukdomen är på väg tillbaka – och nya recept skrivs ut.

Drygt 600 000 svenskar använder så kallade SSRI-preparat, bland annat mot depression. För ett par år sedan var läkaren Sven Ternov en av dem. I februari 2013 skrev han en artikel i Dagens Medicin där han berättade att han hade försökt sluta med sin antidepressiva medicin och drabbats av en känsla av elektriska stötar i huvudet, hörselhallucinationer och monumental trötthet.

Bristande beskrivning i Fass

Trots att han var läkare var reaktionen oväntad. Han sökte information om utsättnings-symtom, men i Fass (sammanställning av läkemedelsfakta för vårdpersonal, patienter) hittade han bara vad han ansåg en nedtonad beskrivning av vad som händer när behandlingen avslutas.Efter artikeln började telefonen ringa.

Det var många som tog kontakt med honom och ville fråga, de kände igen sig själva och hade fått dålig information från vården och hade massa frågor om varför de mår dåligt, beskriver han.
Typiskt var att de gick till en läkare för att de inte mådde bra, fick SSRI och mådde inte bättre utan kände sig känslomässigt avtrubbade. De försökte sluta och gick snabbt ner i dos och mådde jättedåligt. Det var besvärligt men det gick. Ternov menar att han och andra förskrivare av den här typen av medicin är dåligt informerade om utsättningssymtom och att de borde tala om för patienterna att det kan bli besvärligt att sluta.

SSRI-preparat

En tredjedel av befolkningen insjuknar någon gång i depression, en fjärdedel drabbas av ångestsyndrom. Alla med lindriga och medelsvåra symptom bör enligt Socialstyrelsen erbjudas psykologisk behandling. Tillgången på terapi är dock mindre än behovet vilket innebär att många får endast läkemedel. Sedan 2006 har förskrivningen ökat med 25%. Antidepressiva läkemedel ska återställa balansen i hjärnan genom att öka aktiviteten hos signalsubstanserna serotonin, noradrenalin och dopamin utifrån vad man behöver.
Förskrivningen av antidepressiva läkemedel, så kallade SSRI-preparat, har ökat flera år i rad, framför allt till barn- och ungdomar. Mellan 2006 och 2017 fördubblades förskrivningen av antidepressiva läkemedel till barn- och ungdomar i åldersgruppen 10-19 år.

Ökad förskrivning

En viktig anledning till den ökade förskrivningen är att många patienter står kvar på medicineringen i flera år, säger Göran Högberg, läkare och specialist i allmänpsykiatri samt barn- och ungdomspsykiatri.
Väldigt lite har förändrats sedan Sven Ternov skrev sin artikel 2013. Patienterna har fått veta att det inte är några problem att sluta. Så står det i riktlinjerna, och så säger läkarna.

Felaktig bild även utomlands

i tidskriften Addictive Behaviors gick man 2018 igenom 14 studier av antidepressiva läkemedel där det fanns information om utsättningssymtom. Resultatet visade att mellan 27 procent och 86 procent led av utsättningsproblem.

Ett problem som togs upp var att läkaren kan tolka utsättningssymtomen som att sjukdomen är på väg tillbaka, och skriva ut ett nytt recept. I England har hälften av de patienter som går på antidepressiva gjort det i mer än två år. Det motsvarar 3,5 miljoner personer, eller åtta procent av befolkningen.

Bäst att avvänja kroppen långsamt

I våras publicerade två brittiska läkare en artikel i tidskriften Lancet. En av läkarna hade själv haft problem att sluta med sin antidepressiva medicin, och i artikeln beskrev de en metod för att sätta ut medicinen som går ut på att successivt minska dosen.

– Det här har vi inte förstått förrän den här artikeln kom, att man ska sätta ut medicinen långsamt och på slutet extremt långsamt, säger Sven Romàn, barn och ungdomspsykiater.

När Sven Romàn sätter ut SSRI-preparat för barn- och ungdomar gör han det långsamt och har kontakt med föräldrarna varannan vecka. Det kan ta allt ifrån en till tre månader. Oftast går bra men ibland går det inte alls.

Stöd för nya riktlinjer

Carina Håkansson, psykoterapeut och grundare av stiftelsen Det utvidgade terapirummet, har länge arbetat för att öka stödet och informationen till de som vill sluta. Hon menar att det borde vara en självklarhet att alla som får de här medicinerna informeras om de biverkningar som finns och att det kan bli svårigheter när man ska trappa ner. Det är det första som behöver ändras, att det ska vara lika självklart att erbjuda hjälp med att trappa ner som att erbjuda hjälp med att påbörja medicineringen. Det måste bli ett betydligt större offentligt samtal kring de här frågorna, att människor som har egen erfarenhet vågar och vill berätta. För att de ska våga måste vi som är professionella göra det, menar Carina Håkansson.

Prenumerera på mina blogginlägg
Du får en sammanfattning av alla blogginlägg 1 gång/månad, avbryt enkelt när du vill.

Dela inlägget

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email