lotta

lotta

Om känslor

Allt har sitt upphov i en känsla” ur Egenmäktigt förfarande av Lena Andersson

Livet består i stor utsträckning av känslor och de är själva drivkraften i att leva. Utan känslor vore vi inte människor, vi skulle inte kunna ta hand om själva på bästa sätt. Vi är inte våra känslor men vi styrs av våra känslor, mer än vad vi oftast offentligt ger uttryck för. Om vi inte känner något, finns det heller ingen anledning att göra något. Känslan är själva drivkraften i livet, den ligger bakom vårt engagemang till oss själva och andra.
Känslor
består av:
– en inre
upplevelse (lust, ilska, rädsla, glädje)somväcks av något vi är med om
ett kroppsligt uttryck(hjärtklappning, rodnad, darr i läppen, tryck i magen, svettning)
ett beteende, en impuls till handling (skratta, fly, tystna, anta en utmaning, grubbla, straffa sig själv, dra sig undan, närma sig)
Känslans funktion blir då att undvika faror, tänka efter, följa regler, ompröva, skydda sig, säga ifrån, anpassa sig för att fungera så väl som möjligt tillsammans med andra.

Känslor innefattar ofta alltså både egna upplevelser, kroppsliga förändringar och beteendetendenser. Olika känslor har ofta olika och speciella kroppsliga uttryck, oftast ansiktsuttryck. Dessa uttryck är universellaoch forskarna menar attde har en genetisk och biologisk grund, just för att de påverkar både kropp och själ. Nio av dem kallas grundkänslor och dessa är:
• glädje och intresse (positiva)
• nyfikenhet (neutral)
• rädsla, ilska, sorg, avsky, avsmak och skam (negativa).

Att de negativa affekterna är fler och mer nyanserade hänger samman med att de fyllt en funktion för överlevnaden i den evolutionära processen. Affekter är grundläggande känsloreaktioner som haft och har ett överlevnadsvärde. Våra affekter berättar hela tiden för oss om vad vi är i för slags situation och vad vi behöver. Att uppleva och uttrycka sina affekter innebär att reagera på ett djupt personligt och uppriktigt sätt. Vi behöver kontakt med affekterna för att våra liv tillsammans med andra människor ska fungera så bra som möjligt. Att inte känna sina affekter är detsamma som att vara utan inre kompass, att ha mindre kraft att åstadkomma det man vill och önskar i livet. Den inre kompassen fungerar som ett hjälpmedel att förstå sig själv och andra så att man kan navigera på ett klokt sätt.

Känslorna har alltså sina kroppsliga gensvar. Lycka öppnar upp oss, sorg får oss att krypa ihop, skam får oss att vända bort blicken och rodna och stark ilska förbereder oss för kamp.
Alla kan nog minnas den frustrerande känslan som kommer när man inte uttryckt vad man känt, som när man efteråt kommer på vad man skulle ha sagt eller bitit ifrån.
Instängda känslor kan lagras i kroppen och bli en del av vårt omedvetna men också ”sätta sig” i kroppen, det vill säga ge kroppsliga symptom såsom smärta, stelhet och yrsel.
Oro, i måttlig form, hjälper oss att vidta nödvändiga säkerhetsåtgärder och är därför betydelsefull för vår överlevnad. Det är först när oron inte längre har sin grund i verkliga faror utan lever sitt eget liv via rena fantasi
er, som skapats av ett överkänsligt alarmsystem, som vi får problem.
Smärtsamma känslor är en naturlig del av varje människas liv och går inte att undvika. Lidande däremot går att förebygga genom att vi lär oss acceptera, stå ut och reglera våra känslor.

Känslor är ett naturligt och personligt sätt att värdera eller förhålla sig till andra och det som händer. Vi människor kommunicerar genom de uttryck som känslorna tar sig hos oss och därför avslöjar också kommunikationen våra känslor. Vi kommunicerar faktiskt mest via kroppsspråket (röst, ögonkontakt, ansiktsuttryck, hållning) men också via symboler (klädstil, tatueringar, frisyr, smycken) och givetvis vårt tal.

Ofta föds känslorna inom en relation, i ett berättande eller när vi lyssnar på någon. De förändras sedan efterhand, i relationen, i takt med att individen får nya associationer som i sin tur föder nya känslor.
Grunden för empati är att kunna leva sig in i andras känslor.
Genom att få tillgång till och lära sig sätta ord på sina egna känslor, erövrar vi förmågan att se och förstå hur andra känner sig. Kort sagt; emotionell intelligens handlar om att – som Aristoteles sa – känna rätt känsla, av rätt anledning, vid rätt tidpunkt och i lagom mängd.
Vad tänker du om detta, jag är nyfiken på dina tankar?





.

Prenumerera på mina blogginlägg
Du får en sammanfattning av alla blogginlägg 1 gång/månad, avbryt enkelt när du vill.

Dela inlägget

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email