lotta

lotta

Om grupptänkande

Irvin Janis myntade begreppet Grupptänkande och presenterade sin forskning i boken
”Groupthinking” 1972. Där presenterade han en studie på en grupp som ena gången tog
fantastiska beslut och andra gånger tog nära på katastrofala beslut. Han upptäckte att
brist på motstridiga åsikter ledde till dåliga beslut eftersom gruppen inte
hade samlat in tillräckligt med information för att fatta ett välgrundat beslut.
Grupptänkande är ett fenomen som kan drabba alla typer av grupper när gruppen
föredrar konformitet och enighet före kritiskt tänkande. Gruppmedlemmar som
presenterar avvikande åsikter stöter lätt på motstånd, vilket leder till att
gruppen tar sämre beslut.

Om vi dras med i ett grupptänkande kan vår önskan att nå konsensus åsidosätta
vårt sunda förnuft. Har du någon gång funderat på att ta ordet på ett möte men beslutat
dig för att vara tyst då du fruktar att upplevas som illojal mot gruppen? Eller har du
någon gång varit ledare i en grupp där medlemmarna ovilligt uttryckt sin åsikt? Då har
du erfarenhet av grupptänkande vilket är vanligare än vi tror.
Grupptänkande är inte resultatet av någon medveten planering, utan något gruppen dras in i. Genom att vara medveten om vad som kan hända är möjligheterna större att grupptänkandet kan upptäckas i tid.
Fenomenet kan drabba starkt sammansvetsade grupper med brister i arbetets organisering, särskilt om medlemmarna har liknande bakgrund och gruppen utsätts för svårigheter. Det innebär att gruppen kan bygga upp en uppblåst och overklig bild av sig själv och sin relation till omvärlden. Ändå är det utifrån dessa föreställningar som gruppen arbetar och fattar beslut.

Prenumerera på mina blogginlägg
Du får en sammanfattning av alla blogginlägg 1 gång/månad, avbryt enkelt när du vill.

Dela inlägget

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email