Jag läste ”Jag kan ha fel – och andra visdomar från mitt liv som buddistmunk” av Björn Natthiko Lindeblad och kände en djup tacksamhet över livet. Över att vara frisk och i full rörlighet. Det är så lätt att ta hälsan för given.
Det är en berättelse om det liv som blev hans. Om tillkortakommanden, smärta och hur vi kan möta livet med öppen hand istället för med en knuten näve. Blir stärkt av hans tankar kring tillit. Tillit till både livet och döden, till andra människor och till den egna kroppen som långsamt blir svagare av ALS.
Allra mest tar jag med mig tanken kring att jag kan ha fel. Det handlar både om det min inre kritiska röst ibland kräver av mig dels om det jag upprörs över i andras beteenden och tillkortakommanden. Kärleksbudskapet är tydligt. Bete dig mot andra så som du vill att de ska bete sig mot dig.
Så i denna utmanande tid behöver vi tänka gott om varandra, uppmuntra, höra av oss till dem vi tänker känner sig ensamma, ge mentala kramar och se fram emot varmare tider då vi kan träffas utomhus igen.
Ger er alla en påminnelse om våren med violens glada ansikte.
GOD JUL och GOTT NYTT ÅR!!
