Egenkär, bestraffande och ilsken. Det finns en myt om hur en riktigt ruggig chef är. Men är dessa chefer egentligen så vanliga – eller är det andra slags chefer som står för det mesta lidandet inom dagens arbetsliv? Och kan man trimma chefen för att förbättra de anställdas hälsa?
Din chef påverkar din hälsa. Det kan tyckas självklart, eftersom chefen har stor makt över vardagsstress genom att styra lönenivåer, arbetsbelastning och skydd mot kränkande beteenden på arbetsplatser. Lite tillspetsat kan man säga att chefer har betydelse för folkhälsan.
Trots det är forskningen kring dessa frågor fortfarande i en trevande fas, enligt Anna Nyberg, psykolog som disputerade för några år sedan vid Karolinska Institutet med en avhandling om just ledarskapets påverkan på medarbetarnas hälsa.
Studie kring ledarskap och hälsa
Hon presenterade 2009 en uppmärksammad studie som omfattar drygt 3 100 män, anställda på olika företag inom Stockholmsområdet. I början av 1990-talet skattade männen sina chefers egenskaper i en enkät. När Anna Nyberg följde upp männen via hälsoregister hos Socialstyrelsen såg hon att fram till år 2003 hade 74 av dem fått allvarlig hjärtsjukdom, som hjärtinfarkt, i vissa fall med dödlig utgång. Det var mindre vanligt hos dem som hade beskrivit sju goda egenskaper hos sin chef, som att chefen var tydlig och stöttande, se faktaruta här intill.
Slutsatsen blev att när vissa chefsförmågor saknas, då ökar risken för hjärtinfarkt, hos männen i denna studie med 40 procent. Resultaten fick stor spridning även internationellt.
Det var första gången ledarskap kopplades så tydligt till den fysiska hälsan.
Anna Nyberg tror generellt sett att chefer har en mycket stor betydelse för oss. De är personer som har makt över våra liv genom att de sätter ramarna för vårt arbete, där vi är en stor del av vår tid.
Big Five
Ju mer man har av de egenskaper som kallas för the Big Five, desto bättre. Hit hör känslomässig stabilitet, vänlighet, öppenhet, målmedvetenhet och extroversion, där alltså extroversion troligen är mindre viktigt. Det krävs dock ingen superpersonlighet för att lyckas som chef. Om man räknar bort de olämpliga, då kan de allra flesta bli hyggliga chefer om de själva verkligen vill och får stöd i sin roll.
Frågan är hur man gör en bra chef av en chefskandidat. Om det nu är så enkelt som att sju tydligt beskrivna chefsförmågor ökar hälsan hos medarbetarna – kan man då inte bara lära chefer att bete sig så, och på så sätt uppnå stora effekter på folkhälsan?
Back-stage grupper
Christer Sandahls forskning är delvis inriktad just mot så kallad interventionsforskning, alltså studier av vad som är effekten av olika åtgärder, som till exempel vad som händer med medarbetarna om chefen går specifika ledarskapsprogram. En av de åtgärder som har visat sig ha effekt är så kallade backstage-grupper. Det är en form av gruppstöd, där åtta till tio chefer får träffas ungefär en gång i månaden under ett års tid. Varje gång får en chef beskriva ett konkret ledarskapsproblem som analyseras på djupet tillsammans med de andra i gruppen. Ur det arbetet växer en djupare förståelse för problemen och förslag på lösningar för cheferna att arbeta vidare med.
I en studie visade det sig leda till att medarbetarna uppfattar sin chef som bättre, säkrare och mer trygg i sin roll. Det kan göra chefen mer tydlig och stöttande. Däremot går det inte att belägga att det har effekt på medarbetarnas hälsa.
Så vad tror du?
Läs mer: http://ki.se/forskning/dalig-chef-ger-samre-halsa