skip to main navigation

Lotta Lindgren

Kategori: Personlig utveckling

Budskapet som slog an

6 apr 2017

images

Amy Caddys psykologiföreläsning på TED är nog en av historiens mest sedda. Närmare 35 miljoner gånger har folk klickat på länken och hört hennes berättelse, den näst mest sedda i TED:s historia, långt före Bill Gates, Bono, Al Gore och andra megakändisar som föreläst på den tvärvetenskapliga, nätsända konferensen.

Budskapet som slog an hos så många människor är enkelt: Ditt kroppsspråk uttrycker inte bara hur du mår, utan det påverkar också hur du mår.

Närvara: Stärkt självförtroende med kroppens hjälp.
Amy Cuddy tar ett betydligt bredare grepp om idéerna bakom föreläsningen i sin bok Närvara: Stärkt självförtroende med kroppens hjälp. TED-föreläsningen och boken utgår från en studie som Amy Cuddy och hennes forskargrupp genomförde vid hennes arbetsplats, elituniversitetet Harvard i Boston.

Att leenden fungerar åt två håll var redan fastslaget i studier: Vi ler när vi är glada men kan också känna oss gladare när vi ler. Hon ville undersöka vad som händer om vi har en hållning som uttrycker makt och kraft. Såväl människor som andra djur uttrycker kraftfullhet genom att sträcka ut kroppen och ta upp mer plats. Exempel på detta är sprintern som sträcker armarna i luften i en V-formad segergest efter ett vunnet lopp eller björnen som ställer sig på bakbenen. När vi känner oss rädda och maktlösa försöker vi i stället ta upp så lite plats som möjligt. Vi krymper ihop och håller händerna så att vi skyddar viktiga organ. Tänk fotbollsfansen som tar sig för huvudet där deras lag släpper in ett mål eller igelkotten som rullar ihop sig när den är hotad.

Personer som känner sig kraftfulla brukar vara mer bestämda, optimistiska och ha bättre självförtroende. Kraftfulla ledare tenderar också att ha högre nivåer av dominanshormonet testosteron
och mindre av stresshormonet kortisol. Forskning på primater har visat att nivåerna är rörliga. Om en individ i en flock snabbt behöver anta en ledarroll ökar dess testosteron samtidigt som kortisolet sjunker.

Kraftfulla eller kraftlösa poser
Är det möjligt att genom ett enkelt knep ”lura” människor att känna sig mer kraftfulla? För att undersöka detta lät Amy Cuddys forskargrupp försökspersoner gå in i ett laboratorium på Harvard och göra antingen kraftfulla eller kraftlösa poser i två minuter. Försökspersonerna i den ”kraftfulla gruppen” fick bland annat sitta med fötterna på ett skrivbord och händerna bakom huvudet (som en klichébild av en pösig chef) eller stå i Wonder Woman-posen med händerna på höfterna. Amy Cuddy lät sina ”kraftlösa” försökspersoner anta kroppsställningar som att sitta på en stol med knäna ihop och framåtböjt huvud, eller stå med ena handen på armbågen och den andra på halsen.

Resultatet: Försökspersonerna som gjort high power poses både kände och betedde sig betydligt kraftfullare. Salivprover före och efter poserandet visade också att försökspersonernas hormonnivåer ändrats. ”Lågstatusposörernas” testosteronhalter hade minskat med 10 procent medan kortisolet ökat med 15 procent. Försökspersonerna som stått eller suttit i högstatusposer hade däremot fått en 20-procentig ökning av testosteronet och en 25-procentig sänkning av kortisolnivåerna.

Flera uppföljande studier har visat på stora effekter på beteende, bland annat att studenter som fått i uppgift att ha en rak hållning oftare valde platser längst fram i ett klassrum jämfört med de som blivit tillsagda att ha en hopsjunken hållning. Preliminära fynd i en studie av Amy Cuddy och socialpsykologen Maarten W. Bos visar att försökspersoner som arbetat i fem minuter vid en dator var betydligt mer bestämda än de som använt en smartphone, som kräver en mer böjd hållning. En slutsats som tyder på att det kan vara en dålig idé att knappa på en Iphone strax innan en jobbintervju eller någon annan viktig händelse.

Närvaro
Amy Cuddy använder ordet närvaro för att beskriva effekten av de kraftfulla poserna. Hon är noga med att påpeka att syftet inte är att dominera över andra människor, utan att ta makten över sig själv och slippa bittra eftertankar om att man inte visade upp sin skarpaste sida i en krävande situation. Hon tänker på närvaro som förmågan att kunna plocka fram sina bästa sidor, så som vi är när vi inte är rädda för att dömas av andra människor. När vi reagerar på det som sker i stunden utan att oroas över vad som kan hända. Närvaro är inte ett permanent tillstånd som vi uppnår, utan något tillfälligt. Poängen med boken är att undersöka hur vi kan komma dit oftare, säger hon.

Anknytning viktigast
Den enkla uppväxten i Pennsylvania, flera år som balettdansös och den nattliga bilolyckan i Montana är tre pusselbitar
i Amy Cuddys intresse för kroppsspråk. En fjärde är de ämnen som hon fokuserat på under större delen av sin tid på Harvard: Sexism, fördomar och hur vi bedömer människor vid första intrycket. De senaste 15 åren har hon tillsammans med sina kolleger studerat hur människor utvärderar en ny person vid ett första möte. Enligt Amy Cuddy svarar vi blixtsnabbt på två frågor:
– Kan jag lita på den här personen? och
– Kan jag respektera den här personen?
Hon kallar dessa faktorer för värme och kompetens. Människor vill gärna ha båda dessa, men tenderar att tro att kompetens är den viktigaste egenskapen, särskilt i jobbsammanhang. I själva verket är värme eller pålitlighet viktigare för hur folk bedömer varandra, enligt Amy Cuddys studier. Det handlar inte om att gå in i en interaktion och posera som en superhjälte, utan om att knyta an till andra. De kan inte ta till sig ditt budskap innan du byggt upp ett förtroende.

Skrevande män
Det finns en tydlig koppling mellan kroppsspråk, stereotyper och kön. I New Yorks tunnelbana sitter en rad lättsamt formulerade vett- och etikettförmaningar uppsatta i vagnarna. Bara en av dem är könsspecifik: ”Dude, stop the spread” står det intill en bild på en man som sitter med benen så brett i sär att medpassagerarna knappt får plats. Det är en uppmaning att sluta med det som kommit att kallas för manspreading, mäns tendens att sitta väldigt bredbent.
I Sverige har fenomenet uppmärksammats av bloggen Macho i kollektivtrafiken, som publicerade anonymiserade bilder på skrevande män i Stockholms tunnelbana. Kvinnor lär sig att ha en hållning som tar upp mindre plats. De är mer benägna att göra kraftlösa poser som att röra vid sin hals och sina ansikten, att kura ihop sig och att försöka vara nätta. Män lär sig att vara stora och ta upp plats, menar Amy Cuddy.

Även om du tillhör en diskriminerad grupp kan du ha en känsla av personlig kraft.
Vi kan inte undvika andra människors fördomar. Somliga väljer att hantera det genom att vara aktivister och det är fantastiskt. Men alla vill inte göra det till sin identitet att försöka förändra institutionerna. Att ge människor några verktyg som kan hjälpa dem är grunden för hennes arbete.

Läs hela artikeln i Modern psykologi nr 8 2016

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

BILDTERAPI sommar

2 apr 2017

images

Vi arbetar i grupp, med olika typer av bildmaterial och utforskar drömmar och symboler.
Bildarbetet innebär att:
• använda bilden som ett icke-verbalt språk som är genuint ditt eget.
• berätta om din bild, låta andra betrakta den och få frågor och kommentarer vilket är ett sätt att bli sedd och bekräftad. Däremot sker ingen tolkning av bilder. Bilden är djupt personlig, bara bildskaparen vet vad den till fullo betyder.
• du utforskar andra sidor av dej själv och din kreativitet.
Temat ”Känslornas kraft” handlar om dina hur vi ständigt lever med, använder och påverkas av våra känslor.

PLATS:
Huset i Gransjö är en gammal jägmästarbostad som vi håller på att rusta.
Där råder stillhet vilket innebär att det är en god plats för eget inre arbete. Alla får en säng men inte eget rum.

Där finns ingen TV/dator och det är knappt att mobilen fungerar men det finns en kallkälla, stora skogar, fåglarna, den stora trädgården och järnvägen.
Gransjö ligger 3,5 mil väster om Boden.

Vi kommer att sköta köket tillsammans och det kommer att finnas en matsedel med ekologisk mat, övervägande vegetarisk men någon gång fisk. Om du inte tål denna mat får du ta med det som fattas.

TID: start 10/7 9.30 avslut 12/7 15.00
ANMÄLAN: via mail till lotta@lottalindgren.se
PRIS: 1900:- i priset ingår boende, mat och allt material. Du får faktura.

KURSLEDARE: Lotta Lindgren, Leg. psykoterapeut, bildterapeut, handledare

Behöver din hjärna vila?

2 apr 2017

Unknown

Kraniosakral terapi är en metod där man mycket mjukt behandlar kraniets alla ben i relation till ryggraden och bäckenet. Man löser spänningar i bindväv och hjärnhinnor, balanserar nervsystemet vilket får hjärnan att slappna av. Trycket normaliseras i ryggmärgsvätskan och man arbetar med kranialnervernas förbindelse till resten av kroppen.

Bättre sömn
Kroppen ges möjlighet att själv lösa spänningar och obalanser så en djup läkning kan ske och vävnad kan hitta tillbaka till sin originalrörelse. Varje KranioSakral behandling är alltid individuellt utformad beroende på person och behov. Många upplever stressreduktion och bättre sömn efter behandling.

Rent fysiskt kan en behandling vara avslappnade och släppa på spänningar som hindrar hälsa och välmående. Den återställer cirkulation och flöde. Behandlingen har också en påverkan på den emotionella/mentala aspekten av en spänning. Det finns alltid en anledning att spänningen har uppstått.

Forskning kring kraniosakral behandling
Sedan september 2009 pågår Skandinaviens första vetenskapliga forskning på Kraniosakral terapi. Denna forskning är ett samarbete mellan Sahlgrenska universitetssjukhuset och Bröderna Tranbergs institut.

Kontakta Liv Ranweg 070 – 57 56 570 eller liv.ranweg@hotmail.com
eller boka direkt här.

TRE FILTER

10 jan 2017

images

Jag fick ett veckobrev från Olof Röhlander som jag vill dela med mig av.

I det antika Grekland hade filosofen Sokrates rykte om sig att hålla kunskap och sanning väldigt högt. En dag kom en vän på besök och frågade:
– Vet du vad jag hörde om vår gemensamme vän?
– Vänta ett tag, svarade Sokrates. Innan du berättar någonting om vännen vill jag att du svarar mig på tre frågor. Det kallas trippel-filter-testet.
– Trippel-filter?
– Korrekt, fortsatte Sokrates. Innan du säger något om vår gemensamme vän kan det vara en god idé att filtrera vad du tänkte säga. Det är därför jag kallar den för trippel-filter-testet.

• Det första filtret heter Sanning. Är du helt övertygad om att det du ska berätta är sant?
– Nej, svarade mannen, men jag hörde det faktiskt av en mycket trovärdig person…
– Nå, då vet du inte vad som är sant eller falskt, avbröt Sokrates.

• Låt mig då kontrollera med det andra filtret, Godhetens filter. Är det du tänker berätta om vår vän något positivt och gott?
– Nej, faktiskt tvärtom…
– Du vill alltså berätta något negativt om honom trots att du inte vet om det är sant!

• Kanske du passerar nästa filter – Nyttans filter. Är det du vill berätta för mig om vår gemensamma vän något som jag kan ha nytta av?
– Nej, egentligen inte…
– Men om du vill berätta något som varken är sant eller gott och inte ens nyttar någon till, varför berätta det alls? frågade Sokrates
De tre filtren är alltså:
Är det sant?
Är det positivt?
Är det användbart?

Överdiagnostisering av ADHD

5 Dec 2016

imgres

Modern medicin är så framgångsrik, att snart är ingen frisk
Aldous Huxley

Antalet barn och ungdomar som får diagnosen ADHD och behandlas med medicin ökar oroande mycket. Föreningen för Integrativ Medicin (FIM) i samarbete med Svenska Sällskapet för Ortomolekylär Medicin (SSOM) ordnade i somras ett seminarium med psykiatriprofessorn Allen Frances.

En tredjedel blir bra utan behandling
Frances inledde med att konstatera att Sverige kopierar det värsta av amerikansk psykiatri. Redan Hippokrates framhöll att det är svårt att förutsäga vilka patienter som blir bättre på egen hand och att läkarens viktigaste regel är att inte skada. En tredjedel av patienterna brukar nämligen bli bättre utan behandling. Till och med den som uppfann diagnosen ADHD, Keith Conners, är idag förskräckt över de proportioner som den antagit inom psykiatrin.

1994 hade man i USA en förekomst på 3-5 % barn och ungdomar med ADHD, men läkemedelsbolagen var inte sena att utnyttja situationen när ytterligare kriterier och definitioner tillkom. Nya dyra mediciner introducerades och marknadsfördes brett, även som ”godis-mediciner” och via sponsrade konsumentgrupper. Idag 2016 har ca 11 % av barnen fått diagnosen.

I Sverige är förekomsten 3-10 % bland barn och unga, men upp till 20 % bland utsatta undergrupper (barn i kontakt med BUP enligt SBU 2013). Det finns länder där förekomsten av ADHD är låg, såsom Brasilien och Frankrike. Detta kan bero på att hårdare diagnostiska kriterier tillämpas, men där finns också en annan inställning till hur beteenden ska tolkas. I dessa länder har psykodynamiska förklaringsmodeller en stark ställning i vårdsystemen.

Samhällsproblem
Frances menar att läkemedelsbolagen har eldat på utvecklingen, men att det i grunden är ett samhällsproblem som ligger bakom dagens överutnyttjande av såväl diagnosen ADHD som andra psykiatriska diagnoser. Det finns många olika orsaker till de beteendeavvikelser som diagnosen grundar sig på: koncentrationssvårigheter, rastlöshet och hyperaktivitet. Nästan alla psykiatriska diagnoser innefattar bland annat just dessa symtom. Och det behöver inte vara något patologiskt, symtomen kan även utlösas av stress orsakad av yttre faktorer.

imgres-1

Vänta och se
Diagnosexperter är enligt Frances alltid bekymrade över underdiagnostisering, aldrig över motsatsen, de vet nämligen inte hur slarvigt man i verkligheten sätter diagnoser. Visst finns det barn som verkligen lider av det här tillståndet och där diagnosen ADHD är användbar. Men det är för lätt att sätta diagnos, det går för fort. Man förlorar den psykologiska och sociala kontexten om man sätter diagnos snabbt. Ju längre man väntar dess bättre, annars förlorar man ”the human touch”.
Vi måste kunna tala om för föräldrar att det inte finns någon enkel lösning. Vänta och se! Det är billigare det långa loppet att lägga resurser på tidiga interventioner än att skriva ut mediciner slentrianmässigt. Psykoterapi ger inte lika snabb förbättring men på lång sikt troligen mer hållbar förbättring. Om det finns stress i familjen är det viktigt att reducera stressen först.

Onödig och farlig medicinering
Enligt Frances kan upp emot 60 procent av ADHD- medicineringen i USA vara omotiverad. Numera får cirka 10.000 småbarn, till och med tvååringar, denna medicin i USA. Varningarna för biverkningar går än så länge oftast ohörda. Barnen blir lugnare och lättare att hantera, vilket underlättar för de vuxna. Även om de inte liksom heroin och morfin är kraftigt fysiskt vanebildande med svåra abstinenssymtom, kan de dock vara kraftigt psykologiskt beroendeskapande.

Idag individualiseras och medikaliseras sociala problem i hög grad, enligt Frances. Dietisternas syn på felaktig kost som en viktig bidragande faktor verkade han något skeptisk till, däremot pekade han ut minskad fysisk aktivitet som en trolig orsak till ADHD-symtom. Vidare påtalade han det faktum att pojkar födda sent på året i högre utsträckning får diagnosen, och att ren omognad patologiseras och kan ligga bakom symtomen. Han förslag är att satsa pengar på mindre klasser och gymnastiklärare istället för dyra mediciner.

Frances avslutade sin medicinkritiska föreläsning med att understryka att all extremism är farlig och att mediciner i vissa fall behövs. Däremot behövs en bio-psyko-social modell och vi behöver erkänna att det är mycket vi INTE vet. Medelvägen var ett mantra som han återkom till flera gånger under dagen.

Källa: http://integrativ-medicin.se/artikel-om-seminarium-med-allen-frances/

 

 

 

 

 

 

 

Syskonpositionens betydelse

18 Nov 2016

Barns placering i syskonskaran påverkar personlighet och yrkesval. Storasyskon uppvisar bättre social förmåga och har större chans att bli chefer än småsyskon, visar en ny rapport från IFAU.imgres

 

  • Storasyskon har bättre social förmåga än småsyskon.
  • Förstfödda har större uthållighet initiativförmåga, social mognad och känslomässig stabilitet.
  • De klarar sig bättre på arbetsmarknaden då de har större chans att hitta jobb och att arbeta som chef.
  • En förstfödd har omkring 20 procent större chans att vara chef jämfört med syskon nummer tre.
  • Däremot driver småsyskon oftare eget företag.

– Vi kan inte avgöra om det beror på att småsyskon är mer riskbenägna och kreativa eller på att de har svårare att hitta jobb, säger Björn Öckert som är en av rapportförfattarna. Men vi finner samtidigt att småsystrar i större utsträckning än storasystrar har kreativa jobb.

Effekten av födelseordningen påverkas av vilket kön syskonen har. Ju fler äldre syskon av samma kön, desto sämre går det för de yngre.

Föräldrar engagerar sig mer i storasyskon, småsyskon ser mer på teveAtt storasyskon har bättre social förmåga beror enbart på miljöfaktorer. Genom att specialstudera familjer som förlorat eller adopterat bort ett barn kan sociala och biologiska faktorer särskiljas. Föräldrar tycks engagera sig mer i storasyskon jämfört med yngre syskon. Småsyskon lägger betydligt mindre tid på att läsa läxor. De läser färre böcker, tittar mer på teve och spelar mer datorspel. Föräldrar är också mindre benägna att diskutera skolarbetet med yngre barn.

– Föräldrar verkar ge mer tid och uppmärksamhet åt storasyskon, vilket kan vara en viktig förklaring till varför de har bättre social förmåga och gör andra yrkesval än småsyskon, säger Erik Grönqvist, en annan av rapportförfattarna.

imgres-1

Syskonordningens betydelse
Sociala förmågor har stor betydelse för hur det går för människor på arbetsmarknaden. Forskarna har varit intresserade av hur personligheten formas och vilken betydelse barns uppväxtförhållanden och relationer inom familjen har.

– Syskon har i genomsnitt samma genetiska förutsättningar. Genom att studera hur placeringen i syskongruppen påverkar individen kan vi bättre förstå hur skillnader i uppväxtmiljö påverkar människors chanser i livet, säger Björn Öckert.

Jämförelser av syskon inom familjer
Studien är den första som kan fastställa trovärdiga orsakssamband mellan syskonordning och personlighet. Den baseras på stora och representativa urval med uppgifter om personlighet och yrke, och jämför syskon med olika födelseordning inom samma familj. Information om personlighet för mer än en halv miljon bröder kommer från mönstringen för åren 1969–2000, och information om yrkesval för omkring 1 400 000 syskon kommer från SCB för perioden 1996–2009. Dessutom finns uppgifter om aktiviteter i och utanför skolan från UGU-databasen (urvalsundersökning elever födda 1967–92).

VAD tänker du? Känner du igen dig? // Lotta

Källa: http://www.forskning.se/2016/11/16/storasyskon-blir-ofta-chefer/?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3i rapporten

Eller läs mer i IFAU-rapport 2016:15 ”Född till chef? Syskonordningens betydelse för personlighet och yrkesval” som är skriven av Sandra E Black (University of Texas), Erik Grönqvist (IFAU) och Björn Öckert (IFAU).

Mumintrollen visar vägen mot större tolerans

28 jan 2015

Var han inte lite underlig, sa pappan osäkert.
Han var m y c k e t underlig, försäkrade Lilla My. Råddig i bollen.
Mamman suckade och försökte räta ut benen.
Men det är ju de flesta vi känner, sa hon. Mer eller mindre.
(Ur Pappan och havet, Tove Jansson)

MuminpappanDessa rader från Tove Jansson ger en bild av humanismen – så som vi behöver den i vårt samhälle idag. Den störste förkämpen för allas rätt att få vara precis som de är, är Muminmamman. Hon varken förnekar eller slätar över underligheten hos fiskarfamiljen utan accepterar och lyfter blicken och ser hur vi alla har våra tillkortakommanden och beter oss underligt ibland.

I berättelserna möter vi den ångestdrivna Filifjonkan som ständigt väntar på katastrofer, det ensamma övergivna knyttet, den självupptagna Muminpappan som tar sig själv på för stort allvar, snusmumriken som längtar efter frihet och vill slippa alla idiotiska regler, den tvångsmässiga Hemulen och inte minst den ilskna, skadeglada sanningssägaren Lilla My. Beteenden som vi kan känna igen från vår vardag hos våra arbetskamrater, chefer och inom familjen.

Utanförskapet

Figuren Mårran står för något annat. Här beskriver Tove Jansson det ständigt närvarande hotet utifrån och på samma gång sinnebilden för ensamhet. En sådan icke­självvald ensamhet som vi alla är skräckslaget livrädda för. Mårran är kall och allt hon rör vid fryser till is. Hon längtar efter ljus och värme, kärlek och vänskap, men hon förstår inte hur hon ska bete sig för att få det i sitt liv. Hon vet helt enkelt inte hur man gör och förblir därför ensam. Vi har nog alla mött människor som har svårt för att finna sig tillrätta i den sociala gemenskapen, som känner sig utanför och som också blir utfrusna och exkluderade.

Mårran en utfrys gestaltMårran – en utfryst gestalt

Man kan se Mårran som en produkt av vår egen rädsla för det okända, en gestalt som skapats genom utfrysning. På samma sätt som människor kan dra sig för att ta kontakt med den av gruppen eller samhället utstötte – den från andra kulturer, uteliggaren, den psykiskt sjuke eller den mobbade på arbetet ­ av rädsla för att själv bli utstött. Vi förstår inte beteendet, har svårt för att relatera till det och blir därför rädda för det och just detta bidrar till att Mårran förblir utanför. Vi möter inte blicken, går kanske en omväg, vill bara därifrån.

En vacker bild av insikt och tolerans

Till och med Muminfamiljen som annars är så välkomnande mot alla, vill inte ha något med Mårran att göra. Men när Mumintrollet i  ”Pappan och havet” ifrågasätter de värderingar som han fått ärva av sina föräldrar och övervinner sin rädsla för Mårran och slutligen vågar närma sig henne, minskar hennes kyliga hotfullhet. Detta är en vacker bild av insikt och tolerans men också av en frigörelse från föräldrarnas påverkan.

Muminfamiljen lyckas få den ensamme att bli lite mindre ensam, den ångestdrivne att bli aningen mindre ångestdriven och den underlige att känna sig en smula mindre underlig. Eller åtminstone att inse att det är mänskligt att vara underlig och att man inte är ensam. Vi har alla möjlighet att välja denna humana väg genom att ifrågasätta våra egna beteenden, fördomar och förutfattade meningar. Mumintrollen visar vägen.

Läs mer: Mumin på divanen av Jenny Jägerfeld, Modern Psykologi 5/2014

Pygmalioneffekten

14 apr 2014

Vill jag ändra mitt sätt gentemot en människa börjar den förändringen med att jag ändrar mina tankar om henne.

En forskare i psykologi, Robert Rosenthal, genomförde för många år sedan i USA ett experiment. Han ville pröva hypotesen att tankar och attityder är skapande. Han skrev sedan boken Pygmalion in the classroom.

school-teacher-148135_640

Rosenthal väljer slumpmässigt ut ett antal skolor. Han skaffar namnen (klasslistor) på de barn som skall börja första året på mellanstadiet. Han lottar ut ett IQ-tal (intelligenskvotmått) till varje namn. Lottningen sker i hemlighet. Några av barnen får slumpmässigt låg intelligens. Några får slumpmässigt normal intelligens. Och några får genom lotten en hög intelligenskvot.

Han skriver ut nya klasslistor där IQ-talen anges intill barnens namn. Dessa klasslistor överlämnar han till barnens nya lärare. Han berättar för lärarna att han ”testat barnen och räknat fram deras intelligenskvoter”. Nu skall lärarna få denna information. Så att de kan hjälpa barnen bättre! Lärarna får lova att hålla siffrorna hemliga.

Så startar detta experiment:
Lärarna möter sina ”IQ-testade” elever i klassrummet. Samtidigt låter Rosenthal med jämna mellanrum barnen genomföra standardiserade prov. Prov lika för alla. Resultatet från proven samlar Rosenthal in. Han ber också lärarna att med jämna mellanrum skriva korta personliga utlåtanden om barnen.cAllt detta material bearbetas i en dator. Snart framkommer ett tydligt mönster.

Det visar sig att de barn som slumpmässigt tilldelats låg intelligens blir sämre och sämre på proven. Och de barn som (slumpmässigt) har fått hög intelligens blir bättre och bättre.

Det visar sig också att lärarnas personliga utlåtanden om barnen följer ”som hand i handske” samma mönster. Det vill säga de barn som en lärare tror har låg intelligens (som blir sämre och sämre på proven) beskrivs ofta som ”tröga, håglösa och ointresserade”. Och de barn som lärarna tror har hög intelligens (som blir bättre och bättre på proven) beskrivs som ”pigga, vakna, alerta och nyfikna”.

Är pygmalionneffekten aktuell även idag? Jag tror det, och inte bara inom skolan. Människor som inte har några förväntningar på sig, utan bara ses som lata, tärande och odugliga reagerar precis som barnen ovan. Vi kan alla göra vårt bästa för att uppmärksamma våra tankar och attityder mot dem som har det sämst i vårt samhälle. De som verkar ”tröga, håglösa och ointresserade”.

Prenumerera på inlägg

Är du konflikträdd?

1 apr 2014

Många människor i vår kultur upplever att de är konflikträdda. En del är det utan att vara medvetna om det.rädd

En tydligt negativ konsekvens av att vara konflikträdd är att det blir svårt att känna ordentlig självrespekt då man inte i tillräckligt hög grad respekterar och försvarar sina egna gränser när andra människor beter sig illa eller respektlöst. Risken är att man istället blir onödigt känslig för andras påståenden eller att man känner sig som ett offer.

Konflikträdsla innebär att man ofta upplever det obehagligt med situationer där andra riskerar att bli arga. Det kan också handla om en allmän ängslan kring olika negativa konsekvenser av konflikter. Konsekvensen blir att man undviker att utmana andra, bli tydlig eller så backar man så fort ”det bränns”. Det vi ibland kallar vara till lags-sjuka. Den största konsekvensen blir bristande personlig utveckling.

Konflikträdsla ska däremot inte blandas ihop med realistiska bedömningar kring att undvika konfrontationer där priset är för högt eller helt enkelt onödigt. Det finns inget egenvärde i konflikter, de kan däremot hjälpa oss att bli tydligare.

Det är dock inte så lätt att avgöra om ens farhågor för de negativa konsekvenserna av att ge sig in i konflikter är berättigade eller inte. De vanligaste skälen till att man undviker konflikter är just rädsla för olika saker som att:

• bli överkörd

• dra igång processer man inte klarar av att hantera

• framstå som illojal eller en bråkstake

• bli utsatt för repressalier

• bli avvisad eller ignorerad

• känna skam

Ofta är människors föreställningar och fantasier värre än verkligheten, många har inte prövat sig själva utan överdriver istället riskerna. Det finns dock människor som varit utsatta för mobbning eller andra trakasserier som har verkliga upplevelser av utsatthet och då är självkänslan skör vilket ger starka behov av att skydda sig själv.

Vill du börja hantera din konflikträdsla så börja i dina tryggaste relationer. Det går att träna upp denna förmåga precis som det går att träna för att köra Vasaloppet. Det handlar om att göra rätt saker; prova säga nej, säga sin mening, säga ifrån och att vara lyhörd för egna känslor och egna behov. Var framför allt uppmärksam på hur andra reagerar och vilka konsekvenserna blir. Gör du detta tillräckligt ofta kommer din oro för negativa följder att minska och ditt förtroende för din egen förmåga att säga ifrån att öka.

Den mest verkningsfulla metoden att övervinna konflikträdsla är att lära känna sina egna behov, intressen och önskningar väl och att sätta värde på dem. Om du vet vad du vill och tycker att dina önskningar är värda att stå upp för då kan du använda din vilja att kunna respektera dig själv som drivkraft för att övervinna konflikträdslan.

Här kan du läs mer: Thomas Jordan, Institutionen för arbetsvetenskap, Göteborgs universitet,  http://arbetsplatskonflikt.av.gu.se,

Prenumerera på inläggutforskadigsjalv

KOM IGEN!

20 mar 2014

 

Kom igen

Kom igen! heter en sajt för ungdomar. Det är en forskningsbaserad webbplats som ska öka kunskap och förståelse för, samt förebygga, psykisk ohälsa bland svenska ungdomar.

På sajten presenteras information om allt från självskadebeteende och social fobi till pubertet och tonårsgraviditet.

Forskningsrådet Forte är sajtens initiativtagare.

Sprid den gärna till unga människor. Det finns massa bra info och fina youtube-filmer där.

Du hittar den här: http://ungdomar.se/komigen

hjalpattmabattre

Om du bara ska gå en ledarskapsutbildning – gå KLOK.

Läs mer...

För att en grupp ska kunna utvecklas och växa behöver den lära sig handskas med olikheter, konflikter, konkurrens och ledarskap….

Läs mer...

Är det bekymmer i personalgruppen – allt från konflikter och samarbetsproblem till attitydproblem och bristande ledarskap – så lönar det…

Läs mer...

back on top