skip to main navigation

Lotta Lindgren

Kategori: Blogg

NYA REHABILITERINGSREGLER

1 Sep 2018

Sammanfattning kring de nya reglerna vid sjukskrivning
De nya reglerna innebär inte ett utökat rehabiliteringsansvar i sig för arbetsgivare. Det blir dock en tydligare dokumentationsskyldighet. Denna skyldighet bottnar i att det ska bli lättare för både Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan att utöva tillsyn när det kommer till att arbetsgivaren fullföljer sitt rehabiliteringsansvar.

  • Arbetsgivaren är skyldig att upprätta en plan senast dag 30 om det antas att medarbetaren kommer att vara sjuk i minst 60 dagar. Försäkringskassan kan begära att få ta del av planen i syfte att utöva sin uppgift som tillsynsmyndighet.
  • Arbetsmiljöverket kan begära att få dokumentation som styrker både hur arbetsgivaren arbetar utifrån det Systematiska arbetsmiljöarbetet AFS 2001:1 samt Arbetsanpassning och rehabilitering AFS 1994:1.
  • De nya reglerna trädde i kraft den 1 juli 2018. Beträffande personer som är sjukfrånvarande vid den tidpunkten föreslås att den nya skyldigheten ska gälla, men planen behöver inte vara upprättad förrän den 30 september 2018.

Det gäller att förstå värdet av ett långsiktigt och hållbart arbetsmiljöarbete där man arbetar såväl förebyggande som strukturerat när något har hänt. En långtidssjukskrivning kan landa på sexsiffriga belopp för arbetsgivaren.

Nya rehabiliteringsregler
Syftet med rehabilitering är att den sjukskrivna ska komma tillbaka, helt eller delvis, i arbete så fort som möjligt. När en medarbetare är sjukskriven en längre tid har arbetsgivaren ett lagstadgat ansvar att medverka till en effektiv rehabilitering. Det är bra både för den som är sjuk och för arbetsgivaren.  Stort ansvar läggs på arbetsgivaren, men det ställs också krav på samverkan från medarbetaren.

Som arbetsgivare har man allt att vinna och inget att förlora på att känna till reglerna och därmed skapa förutsättningar för en korrekt hantering, ett gott ledarskap, ett snabbare tillfrisknande och lägre kostnader.

Tre viktiga gränser för rehabiliteringsansvar 
Utifrån arbetsrättsliga termer preciserar Arbetsmiljölagen och dess föreskrifter det ansvar arbetsgivaren har att vidta olika former av anpassningsåtgärder. Det kan innebära en förändring av exempelvis arbetstider, arbetsuppgifter, hjälpmedel av olika slag eller tjänstgöringsgrad. Det nya lagförslaget kommer inte med nya krav i detta hänseende, utan konstaterar att det finns tre juridiska gränser som arbetsgivaren måste ta hänsyn till.

  1. Ekonomisk gränsArbetsgivaren ska satsa de medel som anses som skäliga utifrån givna personalresurser och ekonomi. Det innebär att kostnadstaket för varje enskild arbetsgivare inte är helt tydlig, men det kan dock antas att företagets omsättning och storlek kommer ha en avgörande betydelse.
  2. Organisatorisk gräns. Att omplacera vid behov är en självklarhet, men endast till befintligt lediga tjänster eller om det finns ett genuint behov i verksamheten. En arbetsgivare ska däremot inte behöva omorganisera i sin verksamhet för att lösa en medarbetares återgång i arbete. Tänk på att det är arbetsgivaren som har bevisbördan för att arbetsanpassningen skulle innebära en omorganisation. Med andra ord: om arbetsgivaren får en bestående merkostnad vid en förändring som i grunden inte kan motiveras ur en verksamhetssynpunkt, då är inte arbetsgivaren skyldig att genomföra denna åtgärd.
  3. Arbetsmiljögräns. En förändring till förmån för en medarbetare får inte heller försämra arbetsmiljön för övriga kollegor. Tänk på att det är arbetsgivaren som har bevisbördan för att en god arbetsmiljö inte kommer att uppfyllas och att en förändring skulle innebära att arbetsmiljön försämras för de övriga medarbetarna i verksamheten.

Effekten av de nya reglerna i Socialförsäkringsbalken 
Huvudregeln i det nya lagförslaget är att om det kan antas att en nedsättning i arbetsförmåga för en arbetstagare kommer att bestå i minst 60 dagar, ska arbetsgivaren utreda samt ta fram en rehabiliteringsplan för återgång till arbete. Denna plan ska upprättas senast dag 30 och innehålla vilka åtgärder som kommer att vidtas för att medarbetaren ska kunna återgå i arbete.

Förväntas medarbetaren vara borta från arbetet kortare tid än 60 dagar behöver en rehabiliteringsplan inte upprättas. Skulle situationen däremot förändras och medarbetaren exempelvis får en förlängning på sin sjukskrivning, måste arbetsgivaren upprätta en rehabiliteringsplan snarast möjligt.

Hantera långa sjukskrivningar
Grunden för att en medarbetare är sjukskriven är att denne inte kan utföra ett arbete av värde för arbetsgivaren. Skulle det visa sig att arbetsoförmågan är bestående och det finns ett medicinskt underlag som bekräftar detta så behöver arbetsgivaren inte upprätta någon rehabiliteringsplan enligt de nya kraven. Dock, om situationen förändras till det bättre, ska det genast upprättas en rehabiliteringsplan. Det innebär att arbetsgivare måste föra en kontinuerlig dialog med sina medarbetare och att medarbetaren måste delta i sin egen rehabilitering.

Vikten av samverkan vid utmattningssyndrom
Ambitionen är att en arbetsgivare i största möjliga mån ska samverka med arbetstagaren för att ta fram en rehabiliteringsplan som är hållbar för båda parter. Det är emellertid inte alltid helt lätt att fastställa diagnos eller medicinsk behandling, vilket kan påverka åtgärder för återgång i arbete. Då får arbetsgivaren avvakta något. Det är dock viktigt att framhålla att arbetstagare har ett långtgående ansvar att bidra till sin egna rehabilitering och att konsekvenserna av samarbetsvägran kan bli arbetsrättsliga.

Dokumentationskrav
Eftersom intentionen med en rehabilitering är att återfå en medarbetare i arbete snarast, är det viktigt att processen startar tidigt, och med detta även dokumentationen. Ibland bara med ett konstaterande att man inte vet vad som ska göras och därefter får man successivt fylla på med aktiviteter. Arbetsgivaren är enligt lag skyldig att dokumentera de insatser som görs och dokumentationskravet är med andra ord centralt för framtagandet av rehabiliteringsplan.

Rehabiliteringsplanen är tänkt som ett styrdokument som arbetsgivaren ska kunna använda som vägledning, men även för medarbetaren ska förstå vad som planeras och förväntas. Tänk att Försäkringskassan alltid kan begära att få ut rehabiliteringsplanen för översyn.

 

KONFLIKTHANTERINGSKURS i höst.

3 Jun 2018

Konflikthantering med fokus på förebyggande arbete och metod.

MÅL med utbildningen:
Förstå vad som krävs för att skapa en miljö som förebygger konflikter.
Öka förmågan att handskas med konflikter.
Få tillgång till metoder för konflikthantering.
Kommunikationens betydelse.

MÅLGRUPP
Chefer, personalspecialister, företagshälsa, lärare, rektorer och andra som behöver lära sig arbeta aktivt med konflikthantering.

ARBETSSÄTT
Utbildningen genomförs under 1 + ½ dags uppföljning, då vi vill arbeta med processer och uppföljning. Kursen kommer att ha fokus på att träna och utveckla förmågan att hålla och hantera konflikthanteringssamtal/trepartssamtal. Kursen kräver aktivt deltagande där alla bidrar med egna erfarenheter.

 

INNEHÅLL
VAD är konflikt
HANTERA konflikter
FÖREBYGGA konflikter
Redskap för att se och förstå samarbetsproblem
Utmanande beteenden
Metoder
Rollspel
Feedback

Kursen bygger på teorier som har vetenskapligt stöd: Thomas Jordan, Friedrich Glasl, Marshall B. Rosenberg, Susan Wheelan

KURSLEDARE

Lotta Lindgren, leg.  psykoterapeut, Handledare och lärare i psykoterapi, UGL-handledare.

FÖRHANDSANMÄLAN:

Till Lotta Lindgren AB, 070 – 534 33 24 eller direkt på hemsidan!
lotta@ lottalindgren.se

 

 

 

 

VÅRT BEHOV AV TILLIT

24 Maj 2018

Då hjärnan upplever att den utsätts för hot reagerar den, via det limbiska systemet och Amygdala där vårt känslocentrum finns, instinktivt. När vi kan lugna ner den delen av hjärnan och istället uppleva lugn, trygghet och belöning får vi tillgång till prefrontala cortex, där våra kognitiva funktioner finns. Här får vi större tillgång till vår kreativitet, analysförmåga och empati.

Vi vet att våra ursprungliga överlevnadsbehov är att undvika överraskning och att bli uteslutna ur gruppen, och att vi reagerar på samma sätt då vi utsätts för sociala hot som vi gör om vi utsätts för fysiska hot. Vi kan då se att de sociala rädslorna, som kan upplevas i situationerna nedan, handlar om precis samma saker – en oro över att bli överrumplad (göra bort sig) eller att bli utesluten (inte accepterad) av gruppen.

Exempel då vi kan uppleva ett socialt hot:

• Dina kollegor går på lunch och du tillfrågas inte om att följa med.
• Du vet inte om din rapport kommer att gillas av högsta ledningen.
• En kollega får en utbildning och du får den inte.
• En kollega eller din chef lyssnar inte på det du har att säga under ett möte.
• Du börjar i en ny arbetsgrupp där du inte känner någon.
• Samtalet dör ut då du kommer in i ett rum.

Vi kan som individer och ledare försätta både oss själva och andra i hotläge genom det vi tänker, säger och gör. Genom att öka vår medvetenhet om vad det är som pågår i våra och andras hjärnor kan vi börja göra förändringar.

Tillit utan garantier
Så varför är det viktigt att kunna känna tillit? Vi lever i en värld med ett konstant informationsflöde och i ständig förändring. Att då inte ha tillgång till sin kreativitet, analytiska förmåga och empati, utan istället lägga energi på att försöka bekämpa sina tvivel, hålla tillbaka sin oro och sina rädslor, är inte hållbart på sikt. Det tar för mycket energi.

Brené Brown (professor i sociologi, författare) har i sina studier funnit att människor som har tillit också vågar vara sårbara. Hon menar att det krävs mod för att kunna vara sårbar. Om du vågar vara sårbar, det vill säga, om du visar tillit utan några krav på garantier kommer du kunna uppleva tillit, värme och kärlek från andra människor. Vidare säger hon att ”sårbarhet är den plats varifrån innovation, kreativitet och förändring föds”. Hur kan vi förstå och använda detta i vårt dagliga liv?

 

Omfokusera
Genom den moderna neurovetenskapen vet vi att våra hjärnor är plastiska, det vill säga att vi aktivt kan skapa nya nervbanor i våra hjärnor. Vi kan skapa kopplingar i hjärnan som stärker vår förmåga till tillit på samma sätt som vi kan bygga muskelfibrer då vi tränar fysiskt.

Vi kan börja träna på detta genom att se att ingen är perfekt, inte heller jag själv. Att tvivla, bli orolig och ibland rädd för att inte duga, att inte kunna och att inte lyckas – det är fullständigt normalt. Det handlar om att vara ödmjuk inför detta och börja ta sig an sina egna rädslor och tvivel. När vi förstår att detta också händer andra kan vi hjälpas åt genom att prata om det istället för att försöka dölja det och fokusera på det som är meningsfullt och gott.

Nästa steg är att i varje given situation och relation vara mer intresserad av att fokusera på det som är bra, det som fungerar och det som är gott, snarare än vad som är fel och inte fungerar. Det innebär förstås inte att ignorera sådant som faktiskt är dåligt och som gör dig eller andra illa. Vi vet att våra hjärnor har en stark förkärlek för att leta risker och faror i allt den möter och då blir det extra viktigt att se vad som är fakta och vad som är fantasier och hjärnspöken.

Förmågan att skifta fokus kan man träna upp genom bland annat genom medveten närvaro. Att vara medveten innebär att ta en liten paus, ge tid för reflektion före eller efter en handling. Om du tar den där pausen innan du agerar kan du fokusera på vad du verkligen skulle vilja skapa och tänka igenom vilken effekt du vill bidra till, hur du vill vara och uppfattas i situationen. Det handlar om att ge utrymme för att glädjas åt det som är gott, att känna tacksamhet över att ha goda relationer. Det handlar också om att reflektera över det som inte fungerade, vad som blev fel, kanske be om ursäkt eller be om feedback.

Tillitsfulla relationer
Att skapa förutsättningar för och odla tillitsfulla relationer mellan individer i team och i organisationer är något av det viktigaste vi människor, medarbetare och ledare kan göra för att skapa kreativitet, empati, arbetsglädje och också effektivitet. Att vara i sammanhang där vi kan uppleva tillit ökar vår förmåga att bidra till gruppens och organisationens gemensamma framgång.

 

Så kom ihåg:

Var ödmjuk inför det faktum att din hjärna är negativt förprogrammerad och ofta hittar på saker baserat på rädslor, tvivel och oro.

❤ Ta paus för att reflektera över vad som verkligen pågår och hur du själv vill vara och uppfattas i stunden.

❤ Fokusera på vad som verkligen är meningsfullt och viktigt för dig, och vad som verkligen gör dig glad.

❤ Visa tillit – och du kan uppleva glädje, tacksamhet och kreativitet!

SKAPA RO

9 Dec 2017

Att skapa ro när vi befinner oss i stormens öga handlar om att våga släppa allt som har med prestation att göra och istället ägna sig åt något helt annat ett tag. Det kan vara en promenad, en skön löptur, ett sångpass med kören, en stund med full närvaro med barn/barnbarn, ett yogapass eller en skidtur.

När hjärnan får ro genom att fokusera på en enda uppgift, som inte handlar om att prestera, får den välgörande vila och återhämtning. Det skapar också bra förutsättningar för vilsam sömn, vår allra viktigaste återhämtning då mycket repareras och rensas i hjärnans nervsystem.

Gör motståndet till en utmaning
Själv älskar jag promenader i och nära naturen. De påverkar mitt mående och jag vet att bästa medicinen för hjärnan är motion. Det största hindret ibland är tanken ”jag hinner inte” eller känslan ”jag orkar inte”. Ingen av dessa är sanna utan ett inre motstånd som behöver besegras.  Varje gång jag gör det mår jag bra i både kropp och själ.

Stress är inte farligt
Stress är en naturlig process som hjälper oss fokusera och prestera. Det vi däremot blir sjuka av är brist på återhämtning. Därför behöver vi lära oss att ta återhämtande pauser trots att livet leker och allt går bra. Eller – just när livet leker och det går bra. Så vi gör det till en vana.

Oxytocin – återhämtningens hormon

9 Nov 2017

download

Oxytocin, eller amningshormon som många kallar det, bildas i hypothalamus och frisätts i blodet. Hormonet är en liten peptid som stimulerar sin egen frisättning vilket är ganska ovanligt i kroppen. Oxytocinet stimuleras till ökad frisättning om den sporras, så kallad positiv feedback-loop. Ju mer stimuli desto mer aktiveras oxytocin-loopen.

Ökar vid önskad fysisk beröring
Oxytocin har en ganska kortvarig effekt, bara några timmar. Däremot ökar effekten vid amning och kan sitta i flera veckor. Naturen verkar alltså premiera relationsskapande beteenden. Det verkar dessutom finnas en ännu mer långsiktig effekt då kvinnor som ammar länge har en reducerad risk att utveckla hjärt-kärl-sjukdomar och typ-2 diabetes.

Husdjur
Det är troligen en liknande effekt bakom att stressnivåerna är lägre hos människor som har en god relation till ett djur, exempelvis hundägare. I vissa studier har de lägre frekvens läkarbesök, lägre blodtryck och minskad risk för återfall efter hjärtinfarkt.

download-1

Massage och Kraniosakral Terapi
Samma sak gäller vid massage och andra kroppsterapier – oxytocinet ökar och stressen minskar. ”Kompismassage” på 10 minuter på förskolor kan bidra till ökat välbefinnande och mindre stökigt beteende hos förskolebarnen.

Psykologiskt stöd
Det har även visat sig att oxytocin ökar av psykologiskt stöd och social support. I samband med förluster och separationer kan stressreaktionen minskas genom närvaron av andra människor som ger psykologiskt och mänskligt stöd. Det gäller både i privata relationer och i arbetssituationer. Stödet ökar oxytocin hos den person som behöver stödet.
En trygg och stödjande psykologisk miljö uppfattas alltså positivt och på så sätt kan oxytocin bidra till läkning och minskad effekt av stressupplevelsen.

Stress
Långvarig stress leder till fysiologiska effekter med ökat blodtryck, förhöjd puls och framför allt ökad kortisolutsönding (ett av våra stresshormon). Detta är bland annat skadligt för våra minnesfunktioner. Av den anledningen är det intressant att koppla samman forskning som visar att oxytocin kan påverka kortisolpåslaget genom sänkning av kortisol och dess negativa effekter. Att stötta individer i kris och trauma är således tacksamt för att minska negativ påverkan av stress.

Oxytocin är kroppen mirakelsubstans utan biverkningar.

Källa: KERSTIN UVNÄS MOBERG  ”Närhetens hormon, oxytocinets roll i relationer” (Natur & Kultur).

 

Hjärnan och förändringsarbete

24 Sep 2017

 

images

Många människor, både chefer och medarbetare ger uttryck för olusten i förändringsarbete. Detta har till viss del att göra med hur vår hjärna fungerar.
Vår hjärna är fantastisk på många sätt men den har också sidor vi behöver bli medvetna om när det gäller förändringsarbete. Två viktiga faktorer:

– våra automatiska antaganden förstör för oss i vardagen pga vår ordlösa autopilot gör en massa bedömningar åt oss.

– hjärnan har en benägenhet att vara en ”fantasimaskin”.

Autopiloten
En mindre smickrande egenskap hos oss människor är att vi har fördomar allihop. Har du en hjärna – då har du fördomar. De här fördomarna – eller automatiska slutsatserna – hänger ihop med vår ovilja till förändringar.

För det första föredrar vi de och det som är lik oss själva. Det känns bekant och skapar ett ”vi” och dem”. De som hör till ”oss” tolkar vi med mildare ögon än de andra som mer möter vår kritiska blick och generaliseringar.

Nästa antagande är att det vi själva har erfarenhet av är ”rätt” och alla andras perspektiv är således ”fel”. Det bidrar till haloeffekten (att vi ser det vi vill se) och bidrar till vår illusion av att alltid ha rätt. Ett typiskt exempel är när vi kör bil. Jag kan i alla fall morra på medtrafikanter som kör för sakta men upptäcker ibland att jag istället kör för fort.

Om det går ”lätt är det rätt” har en del människor som livsdevis. Det har visat sig vara helt fel. För om det är en snabb ”lätt” bedömning så arbetar autopiloten och vi missar i regel det vi borde veta för en fullständig information. Snabbheten i bedömningen är i sig bevis på att vi inte tänkt till.

Vi människor tenderar även att övervärdera saker, människor och tillstånd vi har närhet till. Det vi äger JUST NU, det vi har i tid och rum JUST NU är ”vårt” och mer värdefullt än det vi kan få om ett år. Därför upplever vissa människor en stor förlust när man ska byta arbetsplats eller byta rum på jobbet.

Dessutom gillar vi trygghet än det som eventuellt skulle kunna bli mycket bättre – om vi bara kunde släppa taget om det vi har nu. Det innebär att vi hellre är kvar på ett arbete vi egentligen vantrivs med, för att vi inte vet vad vi skulle kunna få.

images-1

Hjärnan vår fantasimaskin
Vi människor tänker ofta på saker som oroar oss i onödan. Detta gör vi trots att vi egentligen förstår att det är onödig oro. På samma sätt tolkar vi andra människors avsikter negativt i stället för neutralt eller positivt.
Vår hjärna är en fantasimaskin. Den har en förkärlek att hela tiden föreställa sig sådant som troligen inte kommer hända. Särskilt om det handlar om risker och möjliga faror. Förr i tiden var det en överlevnadsfaktor att ha en välutvecklad flykt- och kamp-reaktion för att svara an på de hot som fanns. I dagens samhälle är det betydligt färre tydliga saker att oroa oss för – men reaktionerna är desamma på högst triviala fenomen.
Vi skapar tankespöken mest hela tiden. Våra hjärnor är förprogrammerade att leta faror och hot snarare än glädje och njutning. Det kallas för ’Negativity bias’. Den analytiska delen av hjärnan, som vi behöver för att dra kloka slutsatser, analysera situationen, uppleva empati och så vidare, får inte tillräckligt med syre och näring när hjärnan befinner sig i hotläge.

Dåliga minnen tenderar att stanna kvar på näthinnan längre än goda minnen, och det verkar dessutom som att vi till och med föredrar att ägna oss åt den typen av minnen. Hur mycket litteratur finns det som beskriver någons lyckliga barndom? Eller glädjen att få arbeta med fantastiska människor och chefer?

Vi oroar oss för vad som ska hända när barnen är ute på kvällarna? Vi undrar varför vännen inte ringt. Vad kommer hända i framtiden med det där projektet vi planerar men inte startat? Hur kommer kollegan reagera när jag berättar att jag behöver semester när arbetsbelastningen är som störst? Vad tycker egentligen chefen/medarbetarna om min arbetsinsats? Hur är det med att tala offentligt på en middag eller på jobbet? Vad är det som gör att så många ser det som ett större hot än själva döden?

Vår hjärna är en fantasimaskin. Den har en förkärlek att hela tiden föreställa sig sådant som troligen inte kommer hända. Särskilt om det handlar om risker och möjliga faror. Förr i tiden var det en överlevnadsfaktor att ha en välutvecklad flykt- och kamp-reaktion för att svara an på de hot som fanns. I dagens samhälle är det betydligt färre tydliga saker att oroa oss för – men reaktionerna är desamma och ofta på triviala problem.

images-2

Tänk på detta i dina sociala sammanhang – på arbetet, i vänskapskretsen, i familjen. I alla grupper presterar vi bättre om vi vet att det finns en god avsikt och noll-tolerans för beteenden som kan uppfattas sänkande. Alla typer av förminskningar påverkar oss negativt och drar igång stresshormonet kortisol vilket i sin tur triggar flykt-och kamp-reaktionen.
Att bli medveten om hur hjärnan ibland kidnappar oss och sätter fart på fantasierna är en aspekt som kan hjälpa oss se andra i deras friska öga.

 

 

Snart mer plast än fiskar i haven

29 Jun 2017

Mängden plast fylls hela tiden på. Plastpåsen med skräp som man slängde i Östersjön på 1960-talet finns fortfarande kvar, fast i sönderdelad form. På senare tid har det också tillkommit allt mer plastpartiklar från kosmetika, hygienprodukter och textilier.

Mikroplaster är små, små plastbitar som läggs till i produkter för sin skrubbande effekt, eller som utfyllnad och för att ge konsistens. De hittas i handtvål, duschkräm, peeling, solkräm och smink som läppstift, foundations och mascara. Ämnen med mikroplast kan ha namn som  Acrylate/Styrene copolymer, Nylon, Polyethylene (PE), Polymethylmethacrylat (PMMA)

images

De största utsläppskällorna av mikroplast till miljön, rent generellt, är enligt en ny rapport från Naturvårdsverket: väg- och däckslitage, industriell produktion och hantering av primärplast, konstgräsplaner, textiltvätt, båtbottenfärger och nedskräpning.

Så tänk på vad du använder för produkter och vilka kläder du köper. Allra värst är kläder av akryl, som släpper ifrån sig 729.000 microfibrer per tvätt. Dessa äter fiskarna upp och dör.

Tänk på vilka hygienprodukter du köper, vilka kläder du använder, att du tar hand om avskrapad färg, köper godkänd båtbottenfärg och hur du kör din bil då mjukare körning minskar slitaget på däcken.

Jag tänker att alla kan göra skillnad med hjälp av sina val.

Budskapet som slog an

6 Apr 2017

images

Amy Caddys psykologiföreläsning på TED är nog en av historiens mest sedda. Närmare 35 miljoner gånger har folk klickat på länken och hört hennes berättelse, den näst mest sedda i TED:s historia, långt före Bill Gates, Bono, Al Gore och andra megakändisar som föreläst på den tvärvetenskapliga, nätsända konferensen.

Budskapet som slog an hos så många människor är enkelt: Ditt kroppsspråk uttrycker inte bara hur du mår, utan det påverkar också hur du mår.

Närvara: Stärkt självförtroende med kroppens hjälp.
Amy Cuddy tar ett betydligt bredare grepp om idéerna bakom föreläsningen i sin bok Närvara: Stärkt självförtroende med kroppens hjälp. TED-föreläsningen och boken utgår från en studie som Amy Cuddy och hennes forskargrupp genomförde vid hennes arbetsplats, elituniversitetet Harvard i Boston.

Att leenden fungerar åt två håll var redan fastslaget i studier: Vi ler när vi är glada men kan också känna oss gladare när vi ler. Hon ville undersöka vad som händer om vi har en hållning som uttrycker makt och kraft. Såväl människor som andra djur uttrycker kraftfullhet genom att sträcka ut kroppen och ta upp mer plats. Exempel på detta är sprintern som sträcker armarna i luften i en V-formad segergest efter ett vunnet lopp eller björnen som ställer sig på bakbenen. När vi känner oss rädda och maktlösa försöker vi i stället ta upp så lite plats som möjligt. Vi krymper ihop och håller händerna så att vi skyddar viktiga organ. Tänk fotbollsfansen som tar sig för huvudet där deras lag släpper in ett mål eller igelkotten som rullar ihop sig när den är hotad.

Personer som känner sig kraftfulla brukar vara mer bestämda, optimistiska och ha bättre självförtroende. Kraftfulla ledare tenderar också att ha högre nivåer av dominanshormonet testosteron
och mindre av stresshormonet kortisol. Forskning på primater har visat att nivåerna är rörliga. Om en individ i en flock snabbt behöver anta en ledarroll ökar dess testosteron samtidigt som kortisolet sjunker.

Kraftfulla eller kraftlösa poser
Är det möjligt att genom ett enkelt knep ”lura” människor att känna sig mer kraftfulla? För att undersöka detta lät Amy Cuddys forskargrupp försökspersoner gå in i ett laboratorium på Harvard och göra antingen kraftfulla eller kraftlösa poser i två minuter. Försökspersonerna i den ”kraftfulla gruppen” fick bland annat sitta med fötterna på ett skrivbord och händerna bakom huvudet (som en klichébild av en pösig chef) eller stå i Wonder Woman-posen med händerna på höfterna. Amy Cuddy lät sina ”kraftlösa” försökspersoner anta kroppsställningar som att sitta på en stol med knäna ihop och framåtböjt huvud, eller stå med ena handen på armbågen och den andra på halsen.

Resultatet: Försökspersonerna som gjort high power poses både kände och betedde sig betydligt kraftfullare. Salivprover före och efter poserandet visade också att försökspersonernas hormonnivåer ändrats. ”Lågstatusposörernas” testosteronhalter hade minskat med 10 procent medan kortisolet ökat med 15 procent. Försökspersonerna som stått eller suttit i högstatusposer hade däremot fått en 20-procentig ökning av testosteronet och en 25-procentig sänkning av kortisolnivåerna.

Flera uppföljande studier har visat på stora effekter på beteende, bland annat att studenter som fått i uppgift att ha en rak hållning oftare valde platser längst fram i ett klassrum jämfört med de som blivit tillsagda att ha en hopsjunken hållning. Preliminära fynd i en studie av Amy Cuddy och socialpsykologen Maarten W. Bos visar att försökspersoner som arbetat i fem minuter vid en dator var betydligt mer bestämda än de som använt en smartphone, som kräver en mer böjd hållning. En slutsats som tyder på att det kan vara en dålig idé att knappa på en Iphone strax innan en jobbintervju eller någon annan viktig händelse.

Närvaro
Amy Cuddy använder ordet närvaro för att beskriva effekten av de kraftfulla poserna. Hon är noga med att påpeka att syftet inte är att dominera över andra människor, utan att ta makten över sig själv och slippa bittra eftertankar om att man inte visade upp sin skarpaste sida i en krävande situation. Hon tänker på närvaro som förmågan att kunna plocka fram sina bästa sidor, så som vi är när vi inte är rädda för att dömas av andra människor. När vi reagerar på det som sker i stunden utan att oroas över vad som kan hända. Närvaro är inte ett permanent tillstånd som vi uppnår, utan något tillfälligt. Poängen med boken är att undersöka hur vi kan komma dit oftare, säger hon.

Anknytning viktigast
Den enkla uppväxten i Pennsylvania, flera år som balettdansös och den nattliga bilolyckan i Montana är tre pusselbitar
i Amy Cuddys intresse för kroppsspråk. En fjärde är de ämnen som hon fokuserat på under större delen av sin tid på Harvard: Sexism, fördomar och hur vi bedömer människor vid första intrycket. De senaste 15 åren har hon tillsammans med sina kolleger studerat hur människor utvärderar en ny person vid ett första möte. Enligt Amy Cuddy svarar vi blixtsnabbt på två frågor:
– Kan jag lita på den här personen? och
– Kan jag respektera den här personen?
Hon kallar dessa faktorer för värme och kompetens. Människor vill gärna ha båda dessa, men tenderar att tro att kompetens är den viktigaste egenskapen, särskilt i jobbsammanhang. I själva verket är värme eller pålitlighet viktigare för hur folk bedömer varandra, enligt Amy Cuddys studier. Det handlar inte om att gå in i en interaktion och posera som en superhjälte, utan om att knyta an till andra. De kan inte ta till sig ditt budskap innan du byggt upp ett förtroende.

Skrevande män
Det finns en tydlig koppling mellan kroppsspråk, stereotyper och kön. I New Yorks tunnelbana sitter en rad lättsamt formulerade vett- och etikettförmaningar uppsatta i vagnarna. Bara en av dem är könsspecifik: ”Dude, stop the spread” står det intill en bild på en man som sitter med benen så brett i sär att medpassagerarna knappt får plats. Det är en uppmaning att sluta med det som kommit att kallas för manspreading, mäns tendens att sitta väldigt bredbent.
I Sverige har fenomenet uppmärksammats av bloggen Macho i kollektivtrafiken, som publicerade anonymiserade bilder på skrevande män i Stockholms tunnelbana. Kvinnor lär sig att ha en hållning som tar upp mindre plats. De är mer benägna att göra kraftlösa poser som att röra vid sin hals och sina ansikten, att kura ihop sig och att försöka vara nätta. Män lär sig att vara stora och ta upp plats, menar Amy Cuddy.

Även om du tillhör en diskriminerad grupp kan du ha en känsla av personlig kraft.
Vi kan inte undvika andra människors fördomar. Somliga väljer att hantera det genom att vara aktivister och det är fantastiskt. Men alla vill inte göra det till sin identitet att försöka förändra institutionerna. Att ge människor några verktyg som kan hjälpa dem är grunden för hennes arbete.

Läs hela artikeln i Modern psykologi nr 8 2016

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

BILDTERAPI sommar

2 Apr 2017

images

Vi arbetar i grupp, med olika typer av bildmaterial och utforskar drömmar och symboler.
Bildarbetet innebär att:
• använda bilden som ett icke-verbalt språk som är genuint ditt eget.
• berätta om din bild, låta andra betrakta den och få frågor och kommentarer vilket är ett sätt att bli sedd och bekräftad. Däremot sker ingen tolkning av bilder. Bilden är djupt personlig, bara bildskaparen vet vad den till fullo betyder.
• du utforskar andra sidor av dej själv och din kreativitet.
Temat ”Känslornas kraft” handlar om dina hur vi ständigt lever med, använder och påverkas av våra känslor.

PLATS:
Huset i Gransjö är en gammal jägmästarbostad som vi håller på att rusta.
Där råder stillhet vilket innebär att det är en god plats för eget inre arbete. Alla får en säng men inte eget rum.

Där finns ingen TV/dator och det är knappt att mobilen fungerar men det finns en kallkälla, stora skogar, fåglarna, den stora trädgården och järnvägen.
Gransjö ligger 3,5 mil väster om Boden.

Vi kommer att sköta köket tillsammans och det kommer att finnas en matsedel med ekologisk mat, övervägande vegetarisk men någon gång fisk. Om du inte tål denna mat får du ta med det som fattas.

TID: start 10/7 9.30 avslut 12/7 15.00
ANMÄLAN: via mail till lotta@lottalindgren.se
PRIS: 1900:- i priset ingår boende, mat och allt material. Du får faktura.

KURSLEDARE: Lotta Lindgren, Leg. psykoterapeut, bildterapeut, handledare

Behöver din hjärna vila?

2 Apr 2017

Unknown

Kraniosakral terapi är en metod där man mycket mjukt behandlar kraniets alla ben i relation till ryggraden och bäckenet. Man löser spänningar i bindväv och hjärnhinnor, balanserar nervsystemet vilket får hjärnan att slappna av. Trycket normaliseras i ryggmärgsvätskan och man arbetar med kranialnervernas förbindelse till resten av kroppen.

Bättre sömn
Kroppen ges möjlighet att själv lösa spänningar och obalanser så en djup läkning kan ske och vävnad kan hitta tillbaka till sin originalrörelse. Varje KranioSakral behandling är alltid individuellt utformad beroende på person och behov. Många upplever stressreduktion och bättre sömn efter behandling.

Rent fysiskt kan en behandling vara avslappnade och släppa på spänningar som hindrar hälsa och välmående. Den återställer cirkulation och flöde. Behandlingen har också en påverkan på den emotionella/mentala aspekten av en spänning. Det finns alltid en anledning att spänningen har uppstått.

Forskning kring kraniosakral behandling
Sedan september 2009 pågår Skandinaviens första vetenskapliga forskning på Kraniosakral terapi. Denna forskning är ett samarbete mellan Sahlgrenska universitetssjukhuset och Bröderna Tranbergs institut.

Kontakta Liv Ranweg 070 – 57 56 570 eller liv.ranweg@hotmail.com
eller boka direkt här.

Som terapeut är Lotta intresserad av tvåpersonspsykologin d.v.s. hur människor anknyter (söker närhet) till varandra och vilken kvalité relationerna har…

Läs mer...

Är det bekymmer i personalgruppen – allt från konflikter och samarbetsproblem till attitydproblem och bristande ledarskap – så lönar det…

Läs mer...

OM FÖRÄNDRING Einstein skrev: Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med…

Läs mer...

back on top