skip to main navigation

Lotta Lindgren

Arkiv: november, 2016

Syskonpositionens betydelse

18 Nov 2016

Barns placering i syskonskaran påverkar personlighet och yrkesval. Storasyskon uppvisar bättre social förmåga och har större chans att bli chefer än småsyskon, visar en ny rapport från IFAU.imgres

 

  • Storasyskon har bättre social förmåga än småsyskon.
  • Förstfödda har större uthållighet initiativförmåga, social mognad och känslomässig stabilitet.
  • De klarar sig bättre på arbetsmarknaden då de har större chans att hitta jobb och att arbeta som chef.
  • En förstfödd har omkring 20 procent större chans att vara chef jämfört med syskon nummer tre.
  • Däremot driver småsyskon oftare eget företag.

– Vi kan inte avgöra om det beror på att småsyskon är mer riskbenägna och kreativa eller på att de har svårare att hitta jobb, säger Björn Öckert som är en av rapportförfattarna. Men vi finner samtidigt att småsystrar i större utsträckning än storasystrar har kreativa jobb.

Effekten av födelseordningen påverkas av vilket kön syskonen har. Ju fler äldre syskon av samma kön, desto sämre går det för de yngre.

Föräldrar engagerar sig mer i storasyskon, småsyskon ser mer på teveAtt storasyskon har bättre social förmåga beror enbart på miljöfaktorer. Genom att specialstudera familjer som förlorat eller adopterat bort ett barn kan sociala och biologiska faktorer särskiljas. Föräldrar tycks engagera sig mer i storasyskon jämfört med yngre syskon. Småsyskon lägger betydligt mindre tid på att läsa läxor. De läser färre böcker, tittar mer på teve och spelar mer datorspel. Föräldrar är också mindre benägna att diskutera skolarbetet med yngre barn.

– Föräldrar verkar ge mer tid och uppmärksamhet åt storasyskon, vilket kan vara en viktig förklaring till varför de har bättre social förmåga och gör andra yrkesval än småsyskon, säger Erik Grönqvist, en annan av rapportförfattarna.

imgres-1

Syskonordningens betydelse
Sociala förmågor har stor betydelse för hur det går för människor på arbetsmarknaden. Forskarna har varit intresserade av hur personligheten formas och vilken betydelse barns uppväxtförhållanden och relationer inom familjen har.

– Syskon har i genomsnitt samma genetiska förutsättningar. Genom att studera hur placeringen i syskongruppen påverkar individen kan vi bättre förstå hur skillnader i uppväxtmiljö påverkar människors chanser i livet, säger Björn Öckert.

Jämförelser av syskon inom familjer
Studien är den första som kan fastställa trovärdiga orsakssamband mellan syskonordning och personlighet. Den baseras på stora och representativa urval med uppgifter om personlighet och yrke, och jämför syskon med olika födelseordning inom samma familj. Information om personlighet för mer än en halv miljon bröder kommer från mönstringen för åren 1969–2000, och information om yrkesval för omkring 1 400 000 syskon kommer från SCB för perioden 1996–2009. Dessutom finns uppgifter om aktiviteter i och utanför skolan från UGU-databasen (urvalsundersökning elever födda 1967–92).

VAD tänker du? Känner du igen dig? // Lotta

Källa: http://www.forskning.se/2016/11/16/storasyskon-blir-ofta-chefer/?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3i rapporten

Eller läs mer i IFAU-rapport 2016:15 ”Född till chef? Syskonordningens betydelse för personlighet och yrkesval” som är skriven av Sandra E Black (University of Texas), Erik Grönqvist (IFAU) och Björn Öckert (IFAU).

Nya sjukskrivningsregler när det gäller utmattningsdepression

10 Nov 2016

tecknad-film-av-den-ledsna-pojken-34692190

Socialstyrelsen har sett över det försäkringsmedicinska beslutsstödet och det har resulterat i nya riktlinjer för läkarna som börjar gälla i mitten av januari nästa år.
I stort innebär riktlinjerna att läkarna föreslås undvika sjukskrivning när det gäller ett flertal lindriga diagnoser, och sjukskriva patienter på deltid i högre utsträckning än tidigare.
Några exempel är patienter med lindrig förstagångsdepression eller lindrig akut stressreaktion där läkare, enligt de nya riktlinjerna, bör undvika sjukskrivning helt. Tidigare var rekommendationen upp till tre månaders sjukskrivning respektive två till fyra veckors sjukskrivning.
Mellan 2010 – 2015 har sjukfrånvaron ökat med 80 procent och de psykiska sjukdomarna står för 59 procent av ökningen.

Nedskärning i sjukförsäkringen
Så här skriver en läkare i Läkartidningen. Bilden är komplex och detta blir ett sätt att ”smyga in” begränsningar via läkarkåren istället för att tydligt (från politiskt håll) tydliggöra att man här gör en nedskärning i försäkringsrättigheterna.
Än värre är dock FKs agerande med senaste utskick till alla läkare citat: ”För att undvika att den försäkrade ska bli utan sin sjukpenning och försättas i en svår ekonomisk situation är det viktigt att de läkarintyg som utfärdas är så kompletta som möjligt från början….” . Tankefelet är uppenbart. En handläggare på FK (med begränsad medicinsk kunskap) tycker att intyget är ofullständigt ifyllt och det är då läkarens ”fel” att det bedöms på detta sätt och att patienten blir ekonomiskt lidande. Vi är många kollegor inom psykiatrin som oroas över detta och har trots att vi lägger mkt stor omsorg/tid på våra intyg kommer de i retur för komplettering. Detta kommer drabba ”intygstunga” discipliner som psykiatri och allmänmedicin.
Snart får vi nog en ny(gammal) diagnos: ”Försäkringskassaorsakad depression”.

Min oro handlar främst om alla de kvinnor (och ibland män) jag möter som verkligen behöver sjukskrivning både på heltid och över tid för att återhämta sig.
Vi behöver främst hitta former för att skapa arbetsplatser där man fångar upp tidiga signaler på stress och skapa anpassning i arbetet så det inte går så långt som idag. Annars blir detta bara ett individuellt svårlöst problem för den som drabbas och inte det samhällsproblem det också är.

Läs mer i Läkartidningen nr 11/2016

Anmäl dig till våra nyhetsbrev och få information direkt i din e-postlåda.

Läs mer...

OM FÖRÄNDRING Einstein skrev: Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med…

Läs mer...

Många chefer går ledarutvecklingskurser och ledarprogram och möter sen en arbetsgrupp som inte har samma kunskaper. Vi vet att behovet…

Läs mer...

back on top