skip to main navigation

Lotta Lindgren

Arkiv: juni, 2016

3 sekunder

16 Jun 2016

30 sekunders ögonkontakt leder antingen till våld eller sex, säger neuropsykologen Bo Hejlskov Elvén med hänvisning till den amerikanske utvecklingspsykologen Daniel Stern. Men redan efter cirka tre sekunders ögonkontakt med en främling börjar det hända något. Tio sekunder är jobbigt. 20 sekunder är oerhört lång tid, fortsätter han. De flesta har säkert känt kraften i djup ögonkontakt med en annan människa, en privat och intim upplevelse.

Men exakt hur ögat, ett ytligt organ på kroppen, kan ha sådan makt är svårt att få grepp om. Är det  tårvätskans glans som skapar ”själens spegel”? Är det känslan av att samtidigt se och bli sedd? Eller är ögonkontakten kanske en evolutionär rest av ursprungliga kommunikationsbeteenden? Ingen verkar veta.

eye-308731_640Spädbarn söker ögonkontakt

Vi lär oss tidigt att skapa ögonkontakt och följa en annan människas  blick. Redan ett par dagar efter födseln börjar ett spädbarn söka ögonkontakt.

Före tre månaders ålder är
 vi experter på att hålla kvar ögonkontakten och vid nio månaders ålder kan vi inte bara följa föräldrarnas blick, utan även återkoppla med blicken för bekräftelse på att  man sett samma sak.

Ögonkontakten skapar en viktig relation mellan barn och förälder, bland annat genom att välbefinnandehormonet oxytocin utsöndras vid ögonkontakt. Människans blick är ovanligt lätt att följa eftersom vi har en tydligare ögonvita
 än schimpansen och andra djurarter. Det verkar alltså uppenbart att ögonkontakt är viktig för anknytning och personlighetsutveckling. Och omvänt är brist på ögonkontakt ett av de tidigaste tecknen på autism hos barn.

Alla affekter syns i ögonen. De syns även i munregionen, men blir tydligast i ögonen. Ögonkontakten triggar de så kallade spegelcellsprocesserna i större utsträckning, säger Hejlskov Elvén och avser den effekt som gör att man själv ofta börjar gäspa när man ser någon annan göra det.

eye-34432_960_720Kraftfullt verktyg

Hjärnan imiterar den aktivitet som den andra har, vilket också påverkar den egna känslan. Är du arg och tittar någon i ögonen så reagerar den andra på det. Ögonkontakt är ett kraftfullt verktyg.

Både positiva och negativa känslor förstärks med ögonkontakt, men även en neutral ursprungskänsla förändras snabbt.

Vi klarar inte tio  sekunders ögonkontakt med en annan person utan att behöva hantera det. Även om det börjar bra så kommer någon av oss att få en liten ”ångestreaktion” och när känslorna ökar måste vi reglera dem. Vi börjar agera på något sätt, le lite eller larva oss, menar Hejlskov Elvén.

Det enklaste sättet att visa ilska eller bestämdhet är ju att titta folk rakt i ögonen, med
 ett väldigt bestämt uttryck. Spegelcellsprocesserna gör att den andra får en upplevelse av ens känsla, att det är jag som bestämmer. Men om den andra inte accepterar det – då blir det våldsamt.

Men det går att undvika våld och konflikter genom ett ”lågaffektivt bemötande”, menar han, det vill säga att utstråla lugn så att vi varken smittar eller smittas av andras affekt. Hans arbete på gruppboenden och skolor handlar ofta om att inte använda  ögonkontakt, framför allt inte dominansmässigt. Det blir ovärdigt och obehagligt – föräldrar mot barn, chefer mot anställda eller personal mot personer med särskilda behov.

Vi har alltid använt ögonkontakt i social rankning. Sådana djupa spår i vår utveckling, som vi inte  kan beskriva på annat sätt än med färdiga mönster i hjärnan, behöver vi utveckla genom övning.

eyes-of-woman-clipart-1432731530mYDKulturella skillnader

I demokratiska kulturer använder vi inte ögonkontakten lika mycket för dominans som man gör i vissa andra kulturer. Tvärtom kan vi tycka att det är respektlöst att inte möta en  andres blick. I Japan är det i stället respektfullt att inte se en person med högre status i ögonen. I muslimska kulturer räknas det ofta som en invit om en kvinna håller kvar blicken längre än mannen.

Ögonkontakten i sig är densamma överallt, men kan användas på olika sätt. en blir en spegel av kulturen, menar Hejlskov Elvén. Att vara försiktig med ögonkontakt har alltså sina fördelar. Men det kan också bli fel att undvika blicken helt. Människans behov av att tillhöra en gemenskap gör att hon kan känna sig utesluten om någon undviker hennes blick bara en kort period.

Hämtat ur Modern Psykologi nr 5 2016

Kraniosakral behandling ger kroppen möjlighet att själv lösa spänningar och obalanser på cellnivå så att en djup läkning kan ske.

Läs mer...

OM FÖRÄNDRING Einstein skrev: Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med…

Läs mer...

Jan Kindberg hos oss. Jan har lång erfarenhet av arbete med unga vuxna, trauman och stress. Han är leg psykolog…

Läs mer...

back on top