skip to main navigation

Lotta Lindgren

Arkiv: april, 2015

Ny metod kan halvera självmord

22 apr 2015

Svenska forskare vill utbilda skolelever.

En internationell studie, ledd från Karolinska institutet i Stockholm, visar att självmordstalen bland skolelever kan minskas med 50 procent genom det så kallade Awareness-programmet. Det är 11 110 stycken 15-åringar i 168 skolor i olika EU-länder som genomgått antingen en metod där elever och skolpersonal får lära sig att känna igen suicidalt beteende och motivera eleven att söka hjälp, en screening som utförs av psykiater, psykologer och kuratorer i skolan, eller Awareness-programmet, som är en ny metod utvecklad av Karolinska institutet i samarbete med Columbia University i USA.

Psykisk ohälsaTräning för psykisk hälsa

I programmet ingår korta föreläsningar, affischer och andra trycksaker samt ett rollspel. Eleverna får inte bara lära sig att känna igen psykisk ohälsa, utan får även öva sig i att främja psykisk hälsa. Till exempel får de träna på att hantera situationer som kan leda till suicidalt beteende. Awareness-programmet tar sammanlagt fem timmar under fyra veckor i anspråk, och var den av de tre åtgärderna som visade på bäst resultat.

Ett år efteråt hade antalet självmordsförsök och allvarliga självmordstankar halverats i Awareness-gruppen, jämfört med en kontrollgrupp. Med resultaten i hand vill huvudförfattaren till studien, som publicerats i The Lancet, sprida metoden:

En mobilapp

”Nu kan vi ta klivet från att passivt följa den statistik som visar på problemets allvar
 till att på bred front aktivt testa Awareness-programmet
i våra svenska skolor. För att
 nå många ungdomar vill vi också utveckla metoden till en modern internetlösning, till exempel en mobilapp”, föreslår Danuta Wasserman vid Karolinska institutet i en kommentar.

Källa: Modern psykologi 2/2015

Har du koll på dina känslor?

16 apr 2015

I senaste numret av Modern Psykologi 2/15, skriver Ann Lagerström begreppet alexitymi vilket innebär att vissa människor har svårt för att tolka sina egna känslor. Det är ingen diagnos utan mer en oförmåga att läsa av sig själv och sätta ord på vad man upplever.  En sorts känslostumhet.

Dålig kontakt med sitt känsloliv

Det var på 1970-talet som psykiatrikern Peter E. Sifneos, på Harvard medical school i USA, la märke till att många av hans psykosomatiska patienter hade svårt att både läsa av och uttrycka sina egna känslor. Det var uppenbart att de kunde vara ledsna, arga, lyckliga och frustrerade utan att riktigt veta om det. Andra har nära kontakt med sitt känsloliv och kan inte bara identifiera starka emotioner, som jätteglad 
och förtvivlad, utan är också duktiga på finliret, på de där små skiftningarna i den inre stämningen som kan hjälpa oss att förstå vad vi behöver eller ska låta bli.

Avsaknad av genetisk komponent kan vara en del av svaret

Alexytemi kan ställa till det både i privat- och arbetsliv, och den är ofta en bakomliggande orsak till olika former av psykologiska eller psykiatriska problem, beskriver Marianne Sonnby-Borgström, docent på Institutionen för socialt arbete, hälsa och samhälle vid Malmö högskola. Hon har forskat om alexitymi och skrivit boken Affekter, affektiv kommunikation och anknytningsmönster.

emojiDet finns studier som visar att det kan finnas en genetisk komponent. Sedan finns det andra som pekar på att barn som inte blir speglade, som inte blir bemötta på rätt sätt, inte heller lär sig förstå sig själva. Om ingen ser och säger: Oj, nu blev du ledsen.

Om ingen tröstar en och ger en kärlek när man behöver eller hjälper en i säng när man är trött så bygger man inte upp ett fungerande känsloregister. Men alexitymin kan också komma senare. Den som blir utsatt för våld, förtryck, olyckor eller krig kan försöka klara situationen genom att stänga av sitt känsloliv och därmed drabbas av ett övergående tillstånd av alexitymi.

Känslor vägleder

Känslor vägleder oss ofta på ett bra sätt. De bekräftar att vi har det bra, eller pekar på att det är dags att göra något åt vår situation. Men för att kunna använda känslorna räcker det inte med att känna. Man måste kunna lyfta upp dem till en högre nivå där man kan sätta ord på dem och fundera på vad de vill säga och vad jag behöver göra. Ett slags pågående inre dialog. Detta är svårt för dem som har alexitymi vilket också kan ge svårigheter i relationer.

Om jag inte vet när jag själv är ledsen uppfattar jag inte heller när min käresta, mitt barn, mina medarbetare drabbas av någon form av sorg. Jag märker det helt enkelt inte. Då uteblir närhet, de fördjupade samtalen och relationen blir stum.

Skillnad mellan flickor och pojkar

Det finns studier som visar 
att män har lite högre grad av alexitymi. En orsak kan vara att pojkar uppfostras till att lägga band på känslor som visar på svaghet eller beroende, och det kan ge dem sämre medvetenhet om den delen av känsloregistret. Det finns de män som bara kan identifiera två lägen: Det är bra och Det är inte bra.

Asperger och autism

Riktigt höga poäng på alexitymi kan människor med autism och Aspergers syndrom få. Här handlar det om diagnoser där svårighet att tolka känslor är en del av tillståndet. Så här kommenterar bloggaren Cynthia Kim, som fick sin aspergerdiagnos som vuxen, sina svårigheter: ”Människor funderar nog över sina känslor för att fatta någon form av beslut eller för att hantera sina sociala relationer. Min introspektion är mer av typen: ’Vad i helskotta är på gång?’”

Går det att bli av med sin alexitymi?

Det pågår olika försök med att utveckla särskilda terapier och Ulf Calvert på Manscentrum menar att de har bra resultat. – Många som kommer till oss får med tiden tag i sitt känsloregister, säger han. Precis som på en vanlig gitarr så går det för det mesta att få dit strängarna igen. Hjärnan och därmed även känslolivet är formbara. Även om vissa kommunikationsbanor har försvagats så går det med hjälp av terapi att massera upp dem igen.

Kraniosakral behandling ger kroppen möjlighet att själv lösa spänningar och obalanser på cellnivå så att en djup läkning kan ske.

Läs mer...

Kurs i ledarskap och kommunikation för ledare, medarbetare, politiker, lärare och alla andra som vill utvecklas i sin roll på …

Läs mer...

Som terapeut är Lotta intresserad av tvåpersonspsykologin d.v.s. hur människor anknyter (söker närhet) till varandra och vilken kvalité relationerna har…

Läs mer...

back on top