skip to main navigation

Lotta Lindgren

Arkiv: januari, 2015

Mumintrollen visar vägen mot större tolerans

28 jan 2015

Var han inte lite underlig, sa pappan osäkert.
Han var m y c k e t underlig, försäkrade Lilla My. Råddig i bollen.
Mamman suckade och försökte räta ut benen.
Men det är ju de flesta vi känner, sa hon. Mer eller mindre.
(Ur Pappan och havet, Tove Jansson)

MuminpappanDessa rader från Tove Jansson ger en bild av humanismen – så som vi behöver den i vårt samhälle idag. Den störste förkämpen för allas rätt att få vara precis som de är, är Muminmamman. Hon varken förnekar eller slätar över underligheten hos fiskarfamiljen utan accepterar och lyfter blicken och ser hur vi alla har våra tillkortakommanden och beter oss underligt ibland.

I berättelserna möter vi den ångestdrivna Filifjonkan som ständigt väntar på katastrofer, det ensamma övergivna knyttet, den självupptagna Muminpappan som tar sig själv på för stort allvar, snusmumriken som längtar efter frihet och vill slippa alla idiotiska regler, den tvångsmässiga Hemulen och inte minst den ilskna, skadeglada sanningssägaren Lilla My. Beteenden som vi kan känna igen från vår vardag hos våra arbetskamrater, chefer och inom familjen.

Utanförskapet

Figuren Mårran står för något annat. Här beskriver Tove Jansson det ständigt närvarande hotet utifrån och på samma gång sinnebilden för ensamhet. En sådan icke­självvald ensamhet som vi alla är skräckslaget livrädda för. Mårran är kall och allt hon rör vid fryser till is. Hon längtar efter ljus och värme, kärlek och vänskap, men hon förstår inte hur hon ska bete sig för att få det i sitt liv. Hon vet helt enkelt inte hur man gör och förblir därför ensam. Vi har nog alla mött människor som har svårt för att finna sig tillrätta i den sociala gemenskapen, som känner sig utanför och som också blir utfrusna och exkluderade.

Mårran en utfrys gestaltMårran – en utfryst gestalt

Man kan se Mårran som en produkt av vår egen rädsla för det okända, en gestalt som skapats genom utfrysning. På samma sätt som människor kan dra sig för att ta kontakt med den av gruppen eller samhället utstötte – den från andra kulturer, uteliggaren, den psykiskt sjuke eller den mobbade på arbetet ­ av rädsla för att själv bli utstött. Vi förstår inte beteendet, har svårt för att relatera till det och blir därför rädda för det och just detta bidrar till att Mårran förblir utanför. Vi möter inte blicken, går kanske en omväg, vill bara därifrån.

En vacker bild av insikt och tolerans

Till och med Muminfamiljen som annars är så välkomnande mot alla, vill inte ha något med Mårran att göra. Men när Mumintrollet i  ”Pappan och havet” ifrågasätter de värderingar som han fått ärva av sina föräldrar och övervinner sin rädsla för Mårran och slutligen vågar närma sig henne, minskar hennes kyliga hotfullhet. Detta är en vacker bild av insikt och tolerans men också av en frigörelse från föräldrarnas påverkan.

Muminfamiljen lyckas få den ensamme att bli lite mindre ensam, den ångestdrivne att bli aningen mindre ångestdriven och den underlige att känna sig en smula mindre underlig. Eller åtminstone att inse att det är mänskligt att vara underlig och att man inte är ensam. Vi har alla möjlighet att välja denna humana väg genom att ifrågasätta våra egna beteenden, fördomar och förutfattade meningar. Mumintrollen visar vägen.

Läs mer: Mumin på divanen av Jenny Jägerfeld, Modern Psykologi 5/2014

Ledarskap är psykologi

22 jan 2015

I Modern Psykologi nr 6 2013 beskriver Sara Henrysson Eidvall som är legitimerad psykolog, specialiserad på arbetslivets psykologi, fyra viktiga steg för att ledarskapskurserna ska bli bättre.

Hon menar att fokus ska ligga på att ledarskap förutsätter följarskap och varje ledare måste ställa sig frågan; Varför ska mina följare följa just mig? Och hur påverkar vi varandras beteende för att åstadkomma något tillsammans?

Ledarutveckling ökar med 50 procent

LedarskapHon skriver: De senaste 15 åren har satsningarna på ledarutveckling ökat med hela 50 procent, enligt amerikanska siffror. Under samma tid har missnöjet och kritiken mot ledare och ledarskap i allmänhet nått nya höjder. Och inte helt utan grund.

Att ge återkoppling till sina medarbetare är ett typiskt ledarbeteende som ska leda till ökad effektivitet och arbetsglädje. Men redan 1996 visade en studie i Psychological Bulletin att ledarens feedback hade en negativ effekt på medarbetarna i fyra fall av tio.

Fyra fel som görs inom ledarskap

En undersökning vid Karolinska institutet från 2009 pekar  till och med ut chefen som en arbetsmiljörisk för sina med- arbetare. Psykologerna Rob Kaiser och Bo Hogan, bägge giganter inom det amerikanska fältet för arbetspsykologi, ger fyra skäl till varför ledarutvecklingsbranschen gör fel.

1.

Ledarskapets psykologi har fokuserat på ledarens inre utveckling snarare än på gruppens prestation – och det är ju egentligen det senare som kännetecknar gott ledarskap. Kaiser och Hogans hypotes är att den moderna ledarträningen inte har tagit hänsyn till att ledarskap ursprungligen utvecklades för att hjälpa människor att överleva och reproducera sig, det vill säga anlagt ett evolutionärt perspektiv på ledarskap och följarskap som varandras förutsättningar.

2.

Ledarskapets psykologi bör handla mer om följandets psykologi, det vill säga gruppens dynamik. Därför bör alla ledare ha genomtänkta svar på frågorna: Varför ska mina följare följa just mig? Och hur påverkar vi varandras beteende för att åstadkomma något tillsammans?

3.

En seglivad myt är att alla kan bli goda ledare. Intelligens och personlighet påverkar om man över huvud taget har potential för ledarskap eller inte. Vi kan använda psykologisk kunskap och metod, till exempel psykologiska test, för att ta reda på vilka som har större förutsättningar än andra för att leda oss på ett effektivt och hälsosamt sätt.

4.

Ledarskap medför makt, vilket många inte låtsas om. Makt kan både korrumpera och berusa. Och den som en gång har fått smak på makt vill ofta ha mer. Ledarträningen har ett naivt perspektiv på vad makt gör med människor, och här finns stort utrymme för att problematisera maktens psykologi. Så snarare än att plöja ner ännu fler miljoner i ledarens personliga utveckling med högst osäkra resultat, är sannolikheten större att det lönar sig bättre att träna gruppen att göra det som ledarskap och följarskap är till för: kollektiv problemlösning.

Intresserad av ledarskapsutbildning, läs mer om det här >>

Kurs i ledarskap och kommunikation för ledare, medarbetare, politiker, lärare och alla andra som vill utvecklas i sin roll på …

Läs mer...

Kraniosakral behandling ger kroppen möjlighet att själv lösa spänningar och obalanser på cellnivå så att en djup läkning kan ske.

Läs mer...

”Äntligen något med hög kvalitet. Bra sammansättning mellan teori och praktik, både avseende djup och bredd.”

Läs mer...

back on top