skip to main navigation

Lotta Lindgren

Arkiv: augusti, 2011

Min pilgrimsvandring

14 Aug 2011

I mina nyhetsbrev har jag varje gång med en liten berättelse om min pilgrimsvanding i Spanien 2005. Här kommer de tidigare:

Till sist
vill jag berätta en episod från min pilgrimsvandring i Spanien 2005. Vägen mot Santiago de Compostela kantas av gula pilar på vägar, murar eller hus. När jag startade min vandring blev jag osäker på vart jag skulle börja. Då såg jag en ung man med ryggsäck en bit framför mig och tänkte lättad ”så bra – han vet vägen”. Vi traskade på och jag såg inte en enda gul pil och efter några km började jag ana oro – vi skulle nog inte till samma ställe. Det blev att vända om igen och där fick jag min första lärdom – jag måste lita på själv för att komma dit jag vill.

Till sist
vill jag berätta en annan episod från min pilgrimsvandring i Spanien 2005. Efter några dagars vandring fick jag smärtor i min högra fot. Till ett av härbärgena kom en grupp sjukgymnastelever för att träna på och hjälpa pilgrimer med diverse problem. Jag tvekade – skulle jag uppta deras tid? Såg så många andra med skador och svåra skoskav som låg på britsarna och blev behandlade. Till slut gick jag fram och beskrev mina problem med hjälp av teckenspråk då jag inte kunde spanska och de inte engelska. Den unge mannen lyckades förklara på ett blandat språk att ett ligament var uttänjt. Han lindade foten hårt och jag blev successivt bättre. Där fick jag min andra lärdom: jag behöver andra för att lyckas!

Till sist
vill jag berätta en annan episod från min pilgrimsvandring i Spanien 2005. Efter en veckas vandring kom jag till ett litet härbärge uppe i bergen som sköttes av en evangelisk kyrka. Där betalade ungdomar från hela världen för att få jobba gratis! och ta emot pilgrimer. Deras vilja att göra gott berörde mij djupt.
Det fanns endast 10 platser där vilket var ovanligt. Sängarna stod på rad och jag fick associationer till ett BB. Stora tjocka dunbolster till var och en, för där var det kallt på natten. Först fick vi fotbad och behandling av våra ömma fötter och sen fick vi som kommit tidigt se en spelfilm i en lada om Jesu liv. Under tiden lagade dem en  härligtre-rättersmiddag till oss.
Vi som samlats där kom från olika länder och hade olika skäl för att gå denna vandring. Alla hjälptes år att skapa förståelse och byggde broar mellan länder och kontinenter. Tre unga män från USA bar med sig en gitarr. Sjunga tillsammans skapar ännu mer samhörighet och det blev en makalös kväll. Min tredje lärdom blev: hur lätt det är att förstå varandra om man vill och anstränger sig.

Krishantering – När krisen kommer, är du förberedd?

14 Aug 2011

Krishantering handlar om hur du förbereder dig för en kris och hur du hanterar den när den inträffar. Olyckor inträffar, misstag begås, regler överträds och den mänskliga faktorn skapar problem. Thomas Skoglund beskriver i boken Krishantering Om ledarskap och kommunikation vad varje organisation måste arbeta med innan krisen är ett faktum. Att blunda lönar sig inte, det kan stå dig dyrt. Det kan kosta företaget  /organisationen/ kommunen både anseende, varumärke och framtid.

Alla krisåtgärder ska spegla företagets själ. De har två syften. Det ena är att röja undan orsakerna till krisen och hjälpa de drabbade. Det andra är att avvärja hotet mot företagets varumärke.

Varje organisation hotas av obehagliga överraskningar både inre och yttre hot. Några exempel på inre hot:

– brand, förskingringar, mutanklagelser, sexuella trakasserier, felaktigt skötta uppsägningar, arbetsolyckor, avslöjanden av barnarbete hos leverantör
på yttre hot:
– terrorattacker, kidnappningar, sabotage, åtal och stämningar.

Dessa hot förstärks om det råder en bristfällig företagskultur, med slarv, otydliga rutiner och dåligt ledarskap.

Massmedias intresse kan också upplevas som ett hot om man inte har rutiner för att möta dem. Räkna med att krisen uppmärksammas om de är händelser som

• påverkar många

• visar att företaget inte lever upp till den image det har eller försöker få

• har tydliga motsatser (hjälten–skurken, den svage–den starke etc) och som därmed är lätta att skildra förenklat och dramatiskt i medierna

• företrädare håller sig undan eller vägrar kommentera vilket naturligtvis bara ökar nyfikenheten

Bästa sättet att skydda sig är att vara förberedd på ev. kriser och det gör man genom att börja sätta upp mål för och analysera krisarbetet. Målet ska vara kopplat till företagets affärsidé, mål och strategier och till dess sociala ansvar. Hur ska företaget, varumärket och produkterna upplevas efter en kris? Vad är företaget berett att satsa för att klara en kris? Hur långt ska företagets moraliska ansvar sträcka sig? Är ni redo för det värsta, så klarar ni också mindre kriser.

Skoglund poängterar att vid en olycka dömer opinionen företaget efter hur det tar hand om och kommunicerar med de drabbade. Nordström & Thulins uppträdande vid Estonias förlisning är ett exempel på hur det inte får gå till. Rederiet ansågs då tänka mer på kunderna och aktieägarna än på offren och deras anhöriga. SAS däremot fick sympati för sitt sätt att hantera krisen i Milano. Några skäl till att SAS lyckades så väl var att de var väl förberedda. Det hade lärt sig, inte minst av olyckan vid Gottröra.

Nästa steg handlar om att organisera krisarbetet allt från att uppdatera kontaktlistor, skapa riktlinjer och sätta samman en krisgrupp som inte är trög och byråkratiskt. Gruppens arbete ska utmynna i en lättillgänglig handlingsplan som sprids till många i företaget. Krisgruppens viktigaste arbete är att lära sig av egna och andras kriser och på det sättet skapa en lärande organisation.

Det är också viktigt att lära sig hantera massmedierna. Uppfattningen om din organisation styrs till stor del av medierna. Skoglund menar att oavsett vad du tycker om medier och journalister, tjänar du på att ha respekt för deras roll och behandla dem korrekt. Det handlar om att förpacka informationen och bemöta journalisterna för att få ut en korrekt och verklighetsnära bild. De flesta journalister är seriösa; de vill förmedla sanningen så väl de förmår. Så var beredd på att ge information. Håll inte inne med information, det gör journalisterna fientligt inställda. Var i stället öppen och ge rikligt med information. Ge journalisterna tillgång till personer som kan uttala sig. Visa att ni inte har något att dölja. Se medierna som en viktig resurs för företaget. Knyt goda relationer med journalister så lär du dig mer om vad som intresserar dem. Du får också en möjlighet att kontinuerligt informera dem i angelägna frågor. Relationen ska bygga på respekt för journalisternas yrkesroll.

Skoglund beskriver också i sin bok vad organisationen ska göra när krisen är ett faktum. Då är starten viktigast – att visa omtanke, öppenhet och insyn vilket skapar respekt. Omsorg om anställda, anhöriga, kunder, och andra berörda. Det vinner mediernas och allmänhetens sympati.

När ni blir intervjuade under en kris, håll er till saken. Ge tydliga, konkreta och lättbegripliga svar på de frågor ni får. Skönmåla inte och försök inte slingra er. Säg som det är, det skapar förtroende. Kom aldrig med lögner eller halvsanningar, inte ens i god tro. Kontrollera informationen innan ni lämnar ut den. Förlorad trovärdighet är tung att återvinna. Erkänn fel och brister. Att försöka skyla över dem straffar sig ofelbart.

Kurs i ledarskap och kommunikation för ledare, medarbetare, politiker, lärare och alla andra som vill utvecklas i sin roll på …

Läs mer...

OM FÖRÄNDRING Einstein skrev: Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med…

Läs mer...

Många chefer går ledarutvecklingskurser och ledarprogram och möter sen en arbetsgrupp som inte har samma kunskaper. Vi vet att behovet…

Läs mer...

back on top